Sten Teodorsson

Sten Teodorsson föddes den 18 januari 1904 i Göteborg och dog i samma stad den 28 maj 1992. Fadern var snickaren Julius Teodorsson, modern Ida Carlson. Teodorsson påbörjade konststudier vid Slöjdföreningens skola för Hjalmar Eldh 1925 och fortsatte på Valand 1928–1932 för Tor Bjurström och Sigfrid Ullman. Bland kamraterna fanns Alf Lindberg och Olle Petterson. Liksom dessa inriktade han sig inledningsvis mot måleri men från 1934 koncentrerade han sig istället på skulptur. Då Valand vid denna tid saknade skulpturskola sökte han sig till konstakademierna i Stockholm 1935 och Köpenhamn 1940. Han uppehöll sig någon månad vid vardera. Som skulptör är han annars självlärd. Teodorsson gifte sig med Karin Magnusson 1935. Teodorssons måleri har beskrivits som formfast, en egenskap som går igen i teckningarna. Även sedan han övergått till skulptur fortsatte teckningen att ha en framträdande plats i konstnärskapet. Motiven är i såväl skulpturer som teckningar figurer och porträtt. Bland förebilderna fanns tidigt Auguste Rodin, vars skulptur- och teckningskonst är fylld av liv och rörelse. Teodorssons uttryck var inledningsvis expressivt men blev med tiden mer formfast. Intryck från kubismen märks i ett intresse för att bygga upp formen genom accentuerade plan, framför allt i en serie teckningar av huvuden. Här märks också ett intresse för egyptisk och afrikansk skulptur och dess stilisering. Teodorssons skulpterade kvinnofigurer väckte viss kritik. Den påstått bristande formen kan ha berott på avsaknad av modeller, men i en senare fas tecknade Teodorsson många krokier och utvecklade sin formkänsla. Sina främsta framgångar nådde han ändå i karaktärsfulla porträttskulpturer. Dessa har beskrivits som hänsynslösa i sin karakterisering medan hans barnporträtt äger en friskhet och otvungen uttrycksfullhet. Teodorsson beskrivs som egensinnig och tillbakadragen. Han lär ha tackat nej till uppdraget som skulpturlärare på Valand. För att kunna arbeta ostört sökte Teodorsson inga uppdrag men fick en gynnare i konstsamlaren Hjalmar Gabrielson, vars porträtt han också utfört. I Gabrielsons självporträttsamling i Göteborgs konstmuseum finns, förutom det skulpterade porträttet av samlaren, även ett målat självporträtt av Teodorsson, som är både skulpturalt formfast och uppdrivet i färgen, i göteborgsmåleriets anda. Trots sin tillbakadragna läggning deltog Teodorsson i ett flertal utställningar. Med en utställning på Göteborgs Konsthall 1946 (tillsammans med Kristian Lundstedt) fick han ett genombrott i hemstaden. 1952 visade han ett större antal teckningar på Konsthallen tillsammans med Sixten Lundbohm. Ett flertal separatutställningar följde i Stockholm, Vänersborg och Trollhätttan. Han deltog i ett flertal utställningar med göteborgskonst i Göteborg, Helsingfors 1938, Stockholm 1947 och Dublin 1951, samt därutöver i ett flertal grupputställningar i Sverige. Kristoffer Arvidsson