Gustav III:s fötter

Gustav III:s fötter

Kol och krita på papper

Mått 66,00 x 57,00 cm

T 34/1907

Gåva av konstnären 1907

I sin självbiografi Jag har Carl Larsson berättat att de tomma väggfälten i Nationalmuseums trapphall i hans barndom var försedda med inskriptionen Plats för freskomålning. Han undrade vem som skulle komma att utföra dem. Att det skulle bli han själv kunde han då inte ana. Viktiga etapper på vägen mot freskerna i Nationalmuseum var de båda uppdragen för dekorativa målningar, som Carl Larsson fick av Pontus Fürstenberg. Triptyken och målningarna i flickskolans trapphus visade att han var vuxen en stor monumentaluppgift. Carl Larsson hade deltagit i tävlingen för freskerna 1888 – medan han fortfarande brottades med triptyken i Paris. Han erhöll andra pris, men hans förslag kritiserades för brist på monumentalitet. 1890 utlystes en ny tävling. Carl Larsson ändrade nu sitt förslag för nordväggen. Två av de tidigare ämnena ersattes med Lovisa Ulrika och Carl Gustav Tessin samt Gustav III mottager antika konstverk. Efter en invecklad beslutsprocess stod det till sist klart att Carl Larsson skulle få utföra freskerna i samtliga sex väggfält i nedre trapphallen. Arbetet genomfördes från juni till oktober 1896. Denna gång handlade det om ett stort nationellt uppdrag, vilket krävde noggranna förberedelser. Här var det uteslutet att hänge sig åt charmfulla improvisationer av det slag som förekommer i flickskolan i Göteborg. Ett viktigt mellanled mellan kompositionsskisser och kartonger i full skala var de detaljstudier som Carl Larsson utförde efter olika historiska miljöer eller efter modeller klädda i tidsenliga dräkter. En studie i kol och pastell för fresken med Gustav III visar kungens ben och fötter och en del av hans mantel. I den slutliga fresken återkommer detta parti relativt oförändrat vad gäller fötternas inbördes position, men detaljerna har bearbetats. Carl Larsson och hans medarbetare Gustaf Fjæstad och Antonio Bellio arbetade utifrån de kartonger i full skala, som Carl Larsson utfört och som godkänts av väggmålningsnämnden. Projektet innebar en enorm anspänning, bland annat därför att fresktekniken krävde att ett med puts uppstruket fält måste målas färdigt innan det hann torka. För att betona att målningarna är utförda på mur arbetade konstnären med sammanhållna färgplan och heldragna konturer. Draperibildningen är ornamentalt dekorativ. Freskerna fick både beröm och kritik när de avtäcktes. Inom väggmålningsnämnden uppstod en kontrovers, som emellertid slutade med att freskerna blev godkända. Björn Fredlund ur Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001.

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1992-06-06 - 1992-09-30, kat. 221 Stockholm, Nationalmuseum, 1992-02-07 - 1992-05-10, kat. 221

Björn Fredlund, Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001, s. 48, bild s. 49 Carl Larsson, utg. av Torsten Gunnarsson, Stockholm/Göteborg, 1992, kat. 221, bild s. 202