Skolflickor på utflykt

Skolflickor på utflykt

Kol på papper

Mått 115,00 x 61,00 cm

T 71/1928

Gåva av Knut J:son Mark 1928

I flickskolans entréhall blickar Idun, ungdomens gudinna, mot besökaren. Denna del av trapphuset kan ses som en invigningshall tillägnad våren, ungdomen och de höga idealen. Till höger börjar trappan och den kronologiskt ordnade sekvensen av bilder med en stenålderskvinna. Därefter följer Bronsåldern, Järnåldern (Vikingatiden), Medeltiden, och så vidare. Allteftersom besökaren rör sig upp genom tidsåldrarna vidgas trappan och arkitekturen blir ljusare. Carl Larssons konstnärliga idé kan också ses som ett uttryck för tidens historiesyn: föreställningen om att utvecklingen ständigt går framåt. De rent dekorativa partierna i trapphuset utfördes av målarmästare Erik Wagner och hans medhjälpare efter Carl Larssons förlagor. Konstnären själv målade figurscenerna i Keims mineralfärger. Dessutom utförde han här och där detaljer i olja – dessa är lysande exempel på illusionistiskt måleri. I trappan finns hela skalan av olika uttrycksmöjligheter inom måleriet: från stiliserat till verklighetsnära måleri i olja – från akvarellaktiga till fast konturerade målningar i mineralfärger. Konstnären tycks ha betraktat trapphuset som ett tillfälle att pröva sig fram med sikte på freskerna i Nationalmuseum. På en hög innervägg, längst upp i trappan, finns två smala väggfält mellan tre fönster. Här utförde Carl Larsson två målningar i Keims mineralfärger över en i olja målad fris med kungaparets profiler och symmetriskt arrangerade symboler för den moderna tiden, framstegens epok. För de båda väggfälten tecknade han kartonger med skolflickor som motiv. De utfördes i samma format som de slutliga målningarna. Flickorna är modernt och ledigt klädda. De är på utflykt för att plocka växter för sina herbarier. För ändamålet är de båda i den högra bilden (T 71/1928) utrustade med så kallade portörer. I trappans tak har Carl Larsson målat en himmel med lekfulla putti. Tillsammans med dem som förekommer i målningarna med 1700-talsmotiv utgör de det enda inslaget av naket i trapphuset. Detta är ganska naturligt med tanke på att det rörde sig om en flickskola i det oscarianska Sverige, men iakttagelsen blir ändå intressant när man erinrar sig att målade och skulpterade nakna gestalter trängdes i beställarens eget galleri. I flickskolan uppträder kvinnan i sina traditionella roller. Ofta är hennes beroende av mannen tydligt. När konstnären 1907 skrev texter för en specialutgåva av tidskriften Idun (illustrerad med akvareller efter väggmålningarna), blev denna aspekt av hans målningsserier också formulerad i ord. Redan när han utförde väggmålningarna var emellertid hans kvinnosyn klart utformad, framför allt när det gällde kvinnan som konstnär. Björn Fredlund ur Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001.

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1992-06-06 - 1992-09-30, kat. 280 Stockholm, Nationalmuseum, 1992-02-07 - 1992-05-10, kat. 280 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1976-11-04 - 1977-01-09, kat. 17 Stockholm, Liljevalchs Konsthall, 1953, kat. 447

Björn Fredlund, Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001, s. 32, bild s. 33 Carl Larsson. Minnesutställning, Liljevalchs konsthall i samarbete med Nationalmuseum, Stockholm 1953, kat. 447, s. 80 Svenska kvinnan genom seklen. 10 bilder med text och teckningar af Carl Larsson, Iduns julnummer, red. Johan Nordling, Stockholm 1907. Carl Larsson. Svenska kvinnan genom seklen, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 1976., kat. 17, s. opag. Carl Larsson, utg. av Torsten Gunnarsson, Stockholm/Göteborg, 1992, kat. 280, s. 267-270, bild s. 270 Hans-Olof Boström, Carl Larsson. Monumentalmålaren, Uppsala universitet, Uppsala 2016., s. 67, 72, bild s. 67