Varbergs fäste

Varbergs fäste

1894

Olja på duk

Mått 72,50 x 117,50 cm

F 113

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Varbergs fästning, sedd från nordost, höjer sig som en mäktig kam mot himlen i denna dramatiska skymningsbild. Den branta landhöjningen från stranden, fästningen med dess intilliggande byggnader samt några trädkronor bildar en sammanhängande, oregelbunden kropp som avtecknar sig som en siluett mot himlen. Solen är på väg att gå ner. Dess sista strålar bryts som en gloria bakom borgen. I förgrunden, som är sänkt i mörker, rullar vågorna in. Havet är djupblått, fästningen skiftande i rödbrunt och umbra. Himlen tonar ut från guld till violett i korta, markerade penseldrag. Några fönster glimmar i guld inne från fästningen. Borgen ger ett slutet och hemlighetsfullt intryck, som om den ruvade på sin historia. Det är något på samma gång olycksbådande och nåderikt över den ödsliga scenen utan människor, insvept i ett förtrollat ljus. Karl Nordström är den svenske konstnär som gick längst i sitt anammande av impressionismens idéer under sin tid i den internationella konstnärskolonin i Grez söder om Paris. Efter hemkomsten 1886 bosatte han sig i hemtrakterna på Tjörn, för att sedan tillbringa några år i Stockholm. År 1893 återvände han till Västkusten. Nils Kreuger hade återvänt till sin barndoms trakter i Varberg och lockade nu till sig sina konstnärskamrater Richard Bergh och Karl Nordström. Tillsammans bildade de en målarkoloni som kommit att kallas Varbegsskolan – begreppet myntades av prins Eugen. De målade kustlandskapet runt Varberg och Varbergs fästning, gärna i dramatisk kvällsbelysning. De franskinfluerade konstnärerna intresserade sig nu för det nordiska landskapet med dess särskilda stämningar och ljus. Men de gick bortom friluftsmåleriets naturalism för att dramatisera motivet i en långtgående formförenkling. Influenserna kom från syntetister som Paul Gauguin, som ville ge motivet en känslomässig tolkning genom att reducera beskrivningen av det till stora, enfärgade former omslutna av konturlinjer. Varbergsskolans konstnärer påverkades också av postimpressionisten Vincent van Gogh, vilket är märkbart i Nordströms modellering av ljuset på himlen i Varbergs fäste, med de distinkta penselstråken som betonar ljusstrålarnas riktning. Med formförenkling och dramatisk belysning ville de skapa känsloladdade, symboliska bilder med det svenska landskapet som fond. Varbergsskolan fascinerades av Hallands karga kustlandskap och inte minst av Varbergs fästning med dess medeltida karaktär. Vilken kontrast mellan Karl Nordströms idylliska sommarbilder från Grez, flödande av ljus, och denna dramatiska nattbild, med en hotfullt upptornande, ointaglig fästning i centrum! Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Konstnärsförbundets tidigare lokaler på Västra Trädgårdsgatan, 1894

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 71, 74, 396, bild s. bild 24 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 346 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 29 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 384, bild s. 381 Maria Görts, Det sköna i verklighetens värld. Akademisk konstsyn i Sverige under senare delen av 1800-talet, diss. Stockholms universitet 1999, Typsnittsarna Prepress, Bjärnum 1999, bild s. Färgplansch VIII Sven Sandström, Konsten i Sverige. Det sena 1800-talet – bildkonst och miljökonst, red. Sven Sandström, AWE/Gebers, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1975, s. 102, bild s. 103 Michelle Facos, Nationalism and the Nordic Imagination. Swedish Art of the 1890s, University of California Press, Berkley, Los Angeles, London 1998, s. 147, 149, bild s. fig. 66, 146 Prins Eugen, Breven berätta. Upplevelser och iakttagelser åren 1886–1913, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1942, s. 196 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 65, bild s. 64 Alexandra Herlitz, Grez-sur-Loing Revisited: The International Artists' Colony in a Different Light, diss. Göteborgs universitet 2013, Makadam, Göteborg och Stockholm 2013., s. 263, bild s. 264 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 226 Karl Nordström. Konstnärernas konstnär, red. Anna Meister och Karin Sidén, Prins Eugens Waldemarsudde/Carlsson, Stockholm 2014., s. 96, bild s. 93