Natteffekt

Natteffekt

1895

Olja på duk

Mått 161,00 x 106,00 cm Ram 196,50 x 143,00 x 7,50 cm

F 161

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Vi möter en kvinna, extravagant klädd i klarröd klänning och grå päls, med en pälsmuff och en röd plymförsedd huvudbonad. Hon tar stöd med armen mot ett träd medan hon sträcker fram den blanka, svarta skon och vänder upp huvudet. Den dimmiga blicken möter betraktarens. Till vänster om kvinnan finns ett café, starkt upplyst av ett elektriskt ljus. I bildens övre högra hörn öppnar sig ett perspektiv ut mot natten. Några ljuspunkter svävar i mörkret och man kan urskilja en figur som vrider huvudet så att ansiktet, belyst av ljuset från caféet, avtecknar sig i profil. Det varma ljuset från serveringslokalen möter det svagare och kallare ljuset från gatans gaslyktor utanför bilden, vilket resulterar i skuggeffekter på marken där varmt ljusockra möter kallare umbra. Samma möte mellan varmt och kallt ljus utspelar sig i kvinnans sminkade ansikte. Scenen är en nattbild från Paris gatuliv i slutet av 1800-talet. Kvinnan förmår inte bära upp sin dramatiska klädsel med värdighet. Hon tycks berusad vingla till. Kanske har hon nyss fått syn på betraktaren, en annan nattvandrare i storstaden. Klädseln tyder på att det rör sig om en prostituerad kvinna. Målningen utfördes 1895, vid en tid då många svenska konstnärer var upptagna av det nordiska skymningsljuset. Anders Zorn fångades istället av storstadens elektriska ljus som flödar över ”la vie moderne” med nattöppna barer, caféer och teatrar. Zorn hade flyttat in i en ateljé vid Boulevard de Clichy, ett av Paris nöjescentra, och gav sig regelbundet ut i nattlivet med skissblocket. Det elektriska ljuset var en nymodighet som börjat användas av caféerna och det gjorde uppenbart ett starkt intryck på Zorn. På nyåret tog Zorn itu med denna synbild, med en kvinna belyst från två sidor av olika sorters ljus, i en rad oljestudier och teckningar. Han var mycket angelägen om att fånga rätt uttryck. Några av förarbetena är närstudier av kvinnans ansikte. De är hållna i en dämpad kolorit där grått och svart dominerar. En studie fokuserar på kvinnans ansiktsuttryck. I en annan är ansiktet mer summariskt tecknat och ljusspelet står i fokus. Måleriet är flödigt och spontant med snabba djärva penseldrag. Studerar man målningen närmare finner man dock spår av omarbetningar. Till skillnad från många andra av Zorns kvinnobilder försöker han här knappast skapa erotisk kittling. Kan man rent av avläsa ett socialt patos i skildringen av kvinnan som tvingas sälja sin kropp? Liksom ett annat verk på Göteborgs konstmuseum, Stora bryggeriet (1890), skildrar målningen exploatering av kvinnan i det moderna samhället. Men Natteffekt tillhör inte det slags engagerade bilder som skapades av Christian Krohg. Zorn är mer ambivalent. Själv undvek Zorn det politiska temat när han kommenterade verket och talade uteslutande om ämnet för målningen som ett svårt ”belysningsproblem”. Kanske maskerade Zorn det politiska brännstoffet och det opassande motivet genom att iklä det en raffinerad målerisk problematik. Samtidigt kan man läsa ljusspelet symboliskt. Från ena sidan ett varmt mänskligt ljus, från den andra ett kallt urbant ljus som förvandlar ansiktet till en stel mask. Det är en bild av människans villkor i den moderna storstaden. Kristoffer Arvidsson

Stockholm, 2021-02-18 - 2021-08-28 Boston, Isabella Stewart Gardner Museum, 2013-02-28 - 2013-05-13, kat. 6a Stockholm, Judiska museet, 2007-10-29 - 2008-03-16 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1994-12-26 - 1995-03-26, kat. 67 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1994-09-15 - 1994-12-11, kat. 67 Mora, Zornsamlingarna, 1960-02-18 - 1960-08-15, kat. 97 Berlin, 1896

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 180, 183-184 Birgit Rausing, "Måleriet", Signums svenska konsthistoria. Konsten 1890–1915, Bokförlaget Signum, Lund 2001, s. 230, bild s. 230 Anders Zorn. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska Universitets-bokhandeln, Lund 1910, bild s. 29 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, bild s. 353 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 361 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, Konstverkens födelse. Svenska 1800-talsskisser, 1971., s. opag Teddy Brunius och Oscar Reutersvärd, Samtal om Zorn, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1979, s. nr 66, bild s. nr 66 Henri Usselmann, Complexité et importance des contacts des peintres nordiques avec l'impressionnisme, diss. Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Göteborg 1979, s. 147 Lars-Göran Oredsson, ”Natteffekt”, Zorn. Mästerverk, red. Johan Cederlund, Arena, Malmö 2010, s. 124 Cecilia Lengefeld, Zorn. Resor, konst och kommers i Tyskland, Stockholm, Carlssons 2000, s. 126, bild s. 125, färgplansch XIII Tor Hedberg, Anders Zorn. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1901, bild s. 32 Tor Hedberg, Anders Zorn, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924, s. 18-21, bild s. 19 Mora, Zornsamlingarna, Zornmuseet, Folklivsskildraren Anders Zorn/Anders Zorn. Portrayer of Life and Manners/Anders Zorn. Szenen aus dem Volksleben/Anders Zorn. Peintre de la vie populaire, 1992., bild s. 85 Anders Zorn, Självbiografiska anteckningar, red. Hans Henrik Brummer, Bonniers, Stockholm 1982, s. 89 Hans Henrik Brummer, Anders Zorn. Till ögats fröjd och nationens förgyllning, Nordstedts, Stockholm 1994., s. 186-188 Mora, Zornmuseet, Zorn. Mästerverk, red. Johan Cederlund, Arena, Malmö 2010, s. 124, bild s. 125 Erik Forssman, Nils Gösta Sadblad, Alfred Westholm, Anders Zorn 1860–1960. Minnesutställning, Zornsamlingarna Mora, Mora 1960., kat. 97, s. 34 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 135 Hans Henrik Brummer, Anne-Marie Eze, Michelle Facos et al., Anders Zorn. A European Artist Seduces America, red. Oliver Tostmann, Isabella Stewart Gardner Museum och Paul Holberton publishing, Boston och London 2013., kat. 6a, s. 100-105, bild s. 21 fig. 8, 100 Johan Cederlund, Hans Henrik Brummer, Per Hedström et al., Anders Zorn. Sweden’s Master Painter, Fina Arts Museums of San Franciscon, Skira Rizzoli, San Francisco, New York 2013., s. 71-74, bild s. 73 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 160-163, bild s. 161 Vibeke Röstorp, Zorn och Frankrike, Zornmuseet, Mora 2017., s. 81-83, 112, bild s. 85 Zorn. En svensk superstjärna, red., Nationalmuseum, Stockholm, 2021., kat. 149, s. 32,166, bild s. 174 Axel L. Romdahl, "Göteborgs Konstmuseum", Konstrevy, specialnummer om Göteborg, årg. XV, red., 1939., s. 10