Telefonen

Telefonen

1884 - 1885

Gips

Mått 135,00 x 365,00 x 65,00 cm

F 185

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Denna skulpturgrupp ingår i de takdekorationer med allegorier över uppfinningar som magnetismen, ångan, dynamiten, elektriciteten, telefonen och fotografin som fanns i Fürstenbergska galleriet i Brunnsparken men som efter Fürstenbergs bortgång flyttades, först till Göteborgs Museum och senare till konstmuseet vid Götaplatsen. Per Hasselberg utformade skulpturerna med nakna mänskliga figurer och avbilder av uppfinningarna. Till dessa takgrupper målade några av de främsta opponenterna medaljonger: August Hagborg, Hugo Salmson, Ernst Josephson, Carl Larsson, Georg Pauli och Richard Bergh. Takgrupperna befinner sig i skärningspunkten mellan tradition och modernitet. Uppenbarligen var Pontus Fürstenberg en modern person. Fürstenbergska galleriet var den första privatvåningen i Göteborg med elektrisk belysning. I takskulpturerna med medaljonger skildras den nya tidens uppfinningar. Men språket är akademiskt; de olika uppfinningarna och krafterna personifieras av klassiska figurer, även om det i måleriet finns inslag av opponenternas friare färganvändning. Kristoffer Arvidsson

Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 463-464 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 281 Georg Pauli, Opponenterna, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1927, s. 50 Axel L. Romdahl, "Per Hasselberg. En återblick av Axel L. Romdahl", Konsthistorisk tidskrift, 1932, s. 6-7 Karl Wåhlin, "Pehr Hasselberg. Med 12 bilder", Ord & Bild, 1894, s. 408-409, bild s. 412 Lennart Wærn, "Ångan och magnetismen", Symbolister 3. Tidskrift för konstvetenskap nr 32, Malmö 1957, s. 89-108 Ulf Torell, Per Hasselberg. Den nakna sensualismens skulptör, Ronneby hembygdsförening, Ronneby 2007, s. 77-92, 110, 294, 304 Lillie Fischer, Per Hasselberg. Snöklockans, Grodans, Näckrosens skapare, Nya Antik & Auktion nr 12, 1978, s. 32, bild s. 34 Sixten Rönnow, Svensk teknik och industri i konsten, Stockholm 1943, s. 28, 252, 274 Elsebeth Welander-Berggren, Annika Gunnarsson, Åsa Cavalli-Björkman, Jessica Sjöholm Skrubbe, Christina G. Wistman, Anna Meister, Per Hasselberg (1850–1894), red. Annika Gunnarsson, Anna Meister, Elsebeth Welander-Berggren et al., Prins Eugens Waldemarsudde, Arena/Åmells Art Books, Stockholm 2010., s. 20-27, bild s. 23 Ragnar Båge, "Per Hasselberg. Ett bidrag till kännedom om vår frejdade bildhuggare", Särtryck ur Blekingeboken 1934. Blekinge musei- och hembygdsförbunds årsbok, Blekinge musei- och hembygdsförbund, Karlskrona 1934., s. 30-32, bild s. 31 Ragnar Båge, Vallpojken som blev marmorns skald. Ett bidrag till kännedomen om vår frejdade bildhuggare, P. A. Norstedt & söners förlag, Karlshamn 1933, s. 72 Richard Bergh, Per Hasselberg 1850–1894. Minnesblad, red. F. U. Wrangel, R. Bergh, Alf Wallander, Birger Mörner, Karl Wåhlin, Sveriges Allmänna Konstförening, Stockholm 1898, s. 11-12, 36-42, bild s. 12 Georg Pauli, Konstnärsbrev II, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1928, s. 93-94