Avgjutning efter levande modell

Avgjutning efter levande modell

1887

Olja på duk

Mått 165,00 x 131,50 cm Ram 175,50 x 140,50 x 2,50 cm

F 21

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Målningen skildrar en interiör från en skulpturverkstad. En skulptör – konstnärens far – och hans assistent är i färd med att gjuta av en kvinnlig nakenmodell som står uppställd på ett fundament, med ena handen på höften och den andra stödjande på en kavalett. Skulptören, som vänder ryggen mot betraktaren, är i färd med att lossa en gipskappa från modellens underben. Bredvid honom står en bytta där gipset blandats. På ett trappsteg ligger en lerklump och en kniv. I bakgrunden finns en gipskopia av Michelangelos Den döende slaven, kvinnofigurer i terracotta, krukor och gipsbyster. Målningen är en realistisk skildring av arbetet i en skulpturateljé. Samtidigt finns här idealiserande och mytiska inslag med referenser till konsthistoria och den antika Pygmalionmyten. Ovidius berättar i sina Metamorfoser om den cypriotiske skulptören Pygmalion som förälskade sig i den kvinnostaty i elfenben som han skapat. Han bad till Venus som gav skulpturen liv. Pygmalion blev senare en urbild för den romantiska konstnärsrollen och konstnärens dröm om att smälta samman konst och liv. Myten målades i flera versioner av akademimålaren Jean-Léon Gérôme, som var samtida med Dantan. Hos Dantan är situationen den omvända. Skulptören gjuter av en levande kvinna för att skapa en ”död” skulptur, vilket ger myten en mer prosaisk infattning. Om man beaktar kopian av Michelangelos skulptur Den döende slaven i bakgrunden, med mannens tröstlösa kamp för att slå sig fri ur sitt öde, kan man möjligen läsa in ett tema kring fångenskap och befrielse av kvinnan i det sena 1800-talet, en tid då kvinnans emancipation debatterades. Men målningen ger oss inga ledtrådar till om motivet ska tolkas enbart som en realistisk skildring av arbetet i en skulpturverkstad, eller också som en allegori. Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Nationalmuseum, 2005-03-03 - 2005-05-22, kat. 187 Madrid, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, 2002-10-15 - 2003-01-06, kat. 148 Centre de Cultura Contemporània de Barcelona, 2002-05-30 - 2002-09-08, kat. 148 Leeds, Henry Moore Institute, 2002-02-16 - 2002-05-12, kat. 47 Paris, Musée d’Orsay, 2001-10-29 - 2002-01-27, kat. 47 München, Lenbachhaus, 2001-09-08 - 2001-11-25 Stockholm, Nationalmuseum, 1991-02-08 - 1991-04-07 Paris, Galeries nationale du Gran Palais, 1986-04-10 - 1986-07-28 Paris, 1889, kat. 385

Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 347-349 The Gaudi Universe, Centre de Cultura Contemporània de Barcelona, red. Juan José Lahuerta, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, CCCB Barcelona, 2002, kat. 148, s. 84-85. Material in Kunst und Alltag, red. Monika Wagner och Dietmar Rübel, Akademie Verlag, 2002, bild s. 139 Ragnar Josephson, Nils Gösta Sandblad, Gösta Lilja, Svenska skulpturidéer 2, red. Ragnar Josephson, Nils Gösta Sandblad, Gösta Lilja, Allhem, Malmö 1952, s. 100 Maria Görts, Det sköna i verklighetens värld. Akademisk konstsyn i Sverige under senare delen av 1800-talet, diss. Stockholms universitet 1999, Typsnittsarna Prepress, Bjärnum 1999, s. 101 New History of World Art (japanska), Shogakuhan, Tokyo 1993 Elmar Stolpe, Mißachtete Kunst – neu gesehen”, Weltkunst juli 1986, 1986, s. 186, bild s. 186 Richard Muther, Gerichte der Malerei im 19. Jahrhundert, band 3, München 1894, s. 39, bild s. 39 Ingemar Pettersson, ”Kvinnan i salongsmåleriet. Fåraktig uppsyn och mjällvit hud”, Göteborgs-Tidningen, 1980-08-08, 1980 Marie Renard, Självbiografisk text, (Renard stod modell för verket), kopia på Göteborgs konstmuseum., Barbara Eschenburg, Pygmalions Werkstatt. Die Erschaffung des Menschen im Atelier von der Renaissance bis zum Surrealismus, Lenbachhaus, München, 8 september–25 november 2001, Lenbachhaus, München 2001 La Sculpture Française au XIXe siecle. Galeries nationale du Grand Palais, Paris, Paris 1986, kat. fig. 83 Kroppen. Konst och Vetenskap, Nationalmuseum, Stockholm, 2005, kat. 187 Paris, Exposition Universelle de 1889. Beaux-Arts 1789-1889. Catalogue Illustre des Beaux-Arts, red. F-G Dumas, Paris 1889., kat. 385, s. 179, bild s. 179 Lennart Wærn, Pontus Fürstenberg som samlare, Konsthistorisk tidskrift, årg. LVII, häfte 3-4, Stockholm 1988, s. 25 Frédérique Thomas-Maurin et al., Courbet – Clesinger. Œuvres croisées, Musée Gustave Courbet, Éditions du Sekoya, 2011., s. 79, bild s. 80 fig. 2 Björn Fredlund, Ivar Arosenius, Bokförlaget Signum i Lund, Stockholm 2009., s. 182 Barbro Ahlfort, Lena Boëthius, Ingmari Desaix, Folke Edwards, Björn Fredlund, Jonas Gavel, Barbro Löfquist, Anne Pettersson, Håkan Wettre, Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar, red. Håkan Wettre, Palmeblad, Göteborg 1992., s. 10, bild s. 10 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 183, bild s. 184 Veronika Tocha, Near Life. 200 Years of Casting Plaster, red., Staatliche Museen zu Berlin, Prestel, Berlin, München, London, New York, 2019., s. 145, bild s. 144, 257 Carina Rech, Becoming Artists. Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s, red., Makadam/diss. Stockholms universitet 2021, Stockholm, 2021., s. 249-250, bild s. 249