Elektriciteten

Elektriciteten

ca 1884

Olja på duk, infälld i kartusch

Mått 61,50 cm (diameter)

F 220

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Denna medaljong målade Carl Larsson till Fürstenbergska galleriet 1884. Den ingår i de takdekorationer med allegorier över uppfinningar som magnetismen, ångan, dynamiten, elektriciteten, telefonen och fotografin som fanns i Fürstenbergska galleriet i Brunnsparken men som efter Fürstenbergs bortgång flyttades, först till Göteborgs Museum och senare till konstmuseet på Götaplatsen. Per Hasselberg utformade skulpturerna med kvinnofigurer (och någon mansfigur) och avbilder av uppfinningarna. Till dessa takgrupper målade några av de främsta opponenterna medaljonger: August Hagborg, Hugo Salmson, Ernst Josephson, Carl Larsson, Georg Pauli och Richard Bergh. Hasselbergs skulptur och Larssons målning refererar till elektriciteten. Detta naturfenomen, som människan lärt sig behärska och som genererade så revolutionerande omvälvningar av samhället under konstnärens livstid, har här i enlighet med klassicismens program framställts som en mytologisk kvinnogestalt med ett milt och tankfullt ansiktsuttryck. Avbildad i halvprofil vrider hon sig upp mot betraktaren och tycks sväva i en intensivt blå rymd. I handen håller hon en metallstav som det ryker om. Från hennes hår utgår strålar av ljus. Över axlarna har hon inte en fjärderboa men väl en elektrisk, svart katt, vilket man upptäcker först efter en stunds betraktande av bilden. Katten stirrar stint på betraktaren och höjer sin ena tass, som vore den på väg att ta ett skutt emot oss samtidigt som gnistor slår ur pälsen. Kvinnan är klädd i rött och ur håret virvlar röda band. Det är en finurlig komposition som påvisar tidens fascination för ämnet. Elektriciteten framstår som ett både frälsande och demoniskt fenomen. Takgrupperna befinner sig i skärningspunkten mellan tradition och modernitet. Uppenbarligen var Pontus Fürstenberg en modern person. Fürstenbergska galleriet var den första privatvåningen i Göteborg med elektrisk belysning. I takskulpturerna med medaljonger skildras den nya tidens uppfinningar. Men språket är akademiskt; de olika uppfinningarna och krafterna personifieras av mytiska kvinnogestalter, även om det i måleriet finns inslag av opponenternas friare färganvändning. Kristoffer Arvidsson

Totte Wiberg, Fürstenbergska galleriet. Mecenatparet, konstnärerna och samlingen, Warne Förlag, Partille 2009, s. 56-57 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 345 Georg Pauli, Eugen. Målningar, akvareller, teckningar, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1925, s. 98 Karl Wåhlin, "Pehr Hasselberg. Med 12 bilder", Ord & Bild, 1894, s. 408-409, bild s. 408 Elsebeth Welander-Berggren, Annika Gunnarsson, Åsa Cavalli-Björkman, Jessica Sjöholm Skrubbe, Christina G. Wistman, Anna Meister, Per Hasselberg (1850–1894), red. Annika Gunnarsson, Anna Meister, Elsebeth Welander-Berggren et al., Prins Eugens Waldemarsudde, Arena/Åmells Art Books, Stockholm 2010., bild s. 25 Ragnar Båge, Vallpojken som blev marmorns skald. Ett bidrag till kännedomen om vår frejdade bildhuggare, P. A. Norstedt & söners förlag, Karlshamn 1933, s. 72 Hans-Olof Boström, Carl Larsson. Monumentalmålaren, Uppsala universitet, Uppsala 2016., s. 36-38, bild s. 37