Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen

Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen

1887 - 1888

Olja på duk

Mått 134,50 x 165,50 cm Ram 155,00 x 184,00 x 11,00 cm

F 62

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Ur boken ”Samlingen. Göteborgs konstmuseum”, Göteborg 2014: Kring ett dukat bord i en trädgård om sommaren har en grupp konstnärer ur konstnärskolonin i Skagen samlats för en frukost. De höjer sina glas och skålar, kanske för livet, konsten och vänskapen. Enligt en traditionell sedvänja ropar någon ”hipp”, som följs av de övrigas ”hurra”, ”hipp, hipp” följt av två ”hurra” och så vidare. Längst in i bilden står de manliga konstnärerna i förbrödring. I förgrunden sitter kvinnorna, något mer avvaktande i sin hållning. Männen är omväxlande klädda i mörka och ljusare kostymer. Flickan och modern i förgrunden skapar kontrast genom sina ljusrosa och ljusblå klänningar. Det starka solljuset silas genom lövverket och gnistrar i hår, på pannor och över det uppdukade bordet med sina flaskor och glas. Blicken leds in i bilden via den mörkklädda kvinnan till vänster, den ljusa flickan med sin mor, moderns arm, hand och glas till männens höjda glas och konstnären P.S. Krøyers hand som dirigerar hurraropen. Scenen ramas in av lövverk av ömsom skissartat, ömsom mer detaljerat återgivna löv. Denna skildring av ett lyckligt ögonblick i Skagenkolonin kan te sig spontan och var också avsedd att ge ett livfullt intryck. I själva verket var målningen omsorgsfullt komponerad och tog hela fyra år att färdigställa. Idén till motivet fick Krøyer efter en frukost i Anna och Michael Anchers trädgård på Markvej 2 sensommaren 1884. Den tyske målaren Fritz Stoltenberg hade tagit ett fotografi av det skålande sällskapet som inspirerade Krøyer. Efterhand bytte Krøyer ut personer från den ursprungliga festen mot ledande konstnärer i Skagenkolonin. Han började alltmer att tänka sig kompositionen som en presentation av kolonin. Men det visade sig svårt att få alla att komma till Skagen för att sitta modell, varför målningen tog flera år att färdigställa. Krøyer gjorde skisser av var och en i full skala. Oscar Björck målade ett porträtt av Krøyer som denne använde som förlaga för sitt självporträtt i målningen. Sensommaren 1887 kunde Krøyer äntligen påbörja den stora målningen. Den skickades till Köpenhamn där den sågs av Pontus Fürstenberg och fotograferades av Carl Curman i Krøyers ateljé i juni 1888. Fürstenberg avtalade med Krøyer om att köpa målningen för hela 6 000 danska kronor, med Heinrich Hirschsprung som mellanhand, redan innan målningen var avslutad. Krøyer arbetade nämligen om den i ett sista skede, där Anna Anchers och hennes femåriga dotter Helgas mörka kjolar byttes ut mot ljusa. Som sista hand vid verket lade han på tjocka vita färgklickar som ytterligare förstärkte intrycket av blixtrande solljus. I målningen balanserar Krøyer skickligt ljust mot mörkt, rörelse mot stillhet, grupperar naturligt figurerna och dirigerar effektivt blicken mot bildens dramatiska mittpunkt. Kompositionen kan påminna om holländska grupporträtt liksom om fransmannen Henri Fantin-Latours grupporträtt av franska konstnärer. Sittande vid bordsändan ser vi från vänster Martha Johansen, där efter stående Viggo Johansen, Christian Krohg, Krøyer själv, värden för Brøndums gästgivaregård Degn Brøndum i hatt, Michael Ancher, Oscar Björck och Thorvald Niss. Sittande framför dem återfinns Helene Christensen i mörk klänning, Anna Ancher samt dottern Helga Ancher. Krøyer, som var en skicklig organisatör och ledare för Skagenkolonin, har här inte bara skapat en idyllisk sommarscen utan också ett emblem för den radikala konstnärsgruppen som representerade det moderna genombrottet i Norden. Han har gjort det i en naturalistisk stil, påverkad av impressionismen. Liksom i ett fotografiskt snapshot ger scenen intryck av ögonblicksbild – något konstnären lyckats bevara genom alla studier och bearbetningar. Kristoffer Arvidsson

Skagens Museum, 4 maj–2 september 2012, 2012-05-04 - 2012-09-02, kat. 71 Köpenhamn, Den Hirschspungske Samling, 2011-11-20 - 2012-04-10, kat. 71 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2005-09-24 - 2006-01-15, kat. 16 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27 Stockholm, Nationalmuseum, 1985-10-25 - 1986-01-06, kat. 70 Göteborg, Göteborgs Konstförening, 1888 Köpenhamn, Malerisamlingens lokaler, Charlottenburg, 1889 Paris, 1889, kat. 86 Stockholm, Konstnärsförbundet, 1894, kat. 8

Peter Michael Hornung, Realismen. Ny dansk konsthistorie bd. 4, Köpenhamn 1993, s. 235 ff et passim. Elisabeth Fabritius, Michael Ancher og det moderne gennembrud 1880–1990, Skagen 1999, s. 162 ff Mona Jensen,, ”Kunstnerkolonier – en introduktion” och ”Skagen. Fyn. Bornholm”, Danske Kunstnerkolonier. Skagen. Fyn. Bornholm, red. Mona Jensen, Aarhus Kunstmuseum, Århus 2000, s. 16, 125 Annette Johansen, ”Kunstnerkolonien på Skagen”, Danske Kunstnerkolonier. Skagen. Fyn. Bornholm, red. Mona Jensen, Aarhus Kunstmuseum, Århus 2000, s. 28 Marianne Saabye, ”Vilde med Velázquez”, P.S Krøyer. Tradition – Modernitet, red. Jens Erik Sørensen og Erik Nørager Pedersen, Aarhus Konstmuseum, Århus 1992, s. 25 Marianne Saabye, ”Skagen og kunstnerkolonien”, Peder Severin Krøyer 1851–1909, red. Kjell Rasmus Steinsvik, Øystein Naper och Knut Ljøgodt, Stiftelsen Modums Blaafarveværk, Modum 1992, s. 14-20 Paris, Musée du petit palais, Lumières du Nord. La peinture scandinave 1885–1905, 1987., bild s. 29 Jens Erik Sørensen, ”Moderniteten i Krøyers kunst”, P.S Krøyer. Tradition – Modernitet, red. Jens Erik Sørensen och Erik Nørager Pedersen, Aarhus Konstmuseum, Århus 1992, s. 163 Anna Lena Lindberg, m fl, Når kvinder fortæller. Kvindelige maleri I Norden 1880-1900, Kunstforeningen, Köpenhamn 2002., s. 87, 130, bild s. 130 Carl G. Laurin, Nordisk konst III. Danmarks och Norges konst från 1880 till 1925, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1925, s. 1, bild s. 1 Claus Olsen, ”Skagensmaleren P.S Krøyer” P.S Krøyer. Tradition – Modernitet, red. Jens Erik Sørensen och Erik Nørager Pedersen, Aarhus Konstmuseum, Århus 1992, s. 35, 40 Marianne Saabye m.fl., Krøyer i internationalt lys, Den Hirschspungske Samling och Skagens Museum, Köpenhamn och Skagen 2011, kat. 71, s. 234-235, bild s. 235 Stockholm, Konstnärsförbundet, Katalog öfver Kröyer-Utställningen i Stockholm, febr-mars 1894, 16.2, 1894., kat. 8 H. Chr. Christensen, P.S. Krøyer. Fortegnelse över hans Oliemalerier, Köpenhamn 1923, kat. 409 Peter Michael Hornung, P.S. Krøyer 1851–1909, Herlud Stokholms Forlag, Lyngby 1987, s. 78-83, 126, 135 Lise Svanholm, Laurits Tuxen. Europas sidste fyrstemaler, Köpenhamn 1990, s. 139 Peter Michael Hornung, ”P.S Krøyer – mellem realism og nyromantik”, P.S Krøyer. Tradition – Modernitet, red. Jens Erik Sørensen och Erik Nørager Pedersen, Aarhus Konstmuseum, Århus 1992, s. 147 Peter Michael Hornung, Peder Severin Krøyer, Köpenhamn 2002, s. 208-217 et passim Marianne Saabye, Hirschsprung. Kunstsamler og mæcen, Köpenhamn 2002, s. 142 Elisabeth Fabritius, Krøyers Hip, Hip, Hurra! En kunstnerguide, Köpenhmamn 2005 Elisabeth Fabritius, ”Hipp, hipp, hurra! Konstnärsfest på Skagen”, Marie och P.S. Krøyer, 24 september 2005–15 januari 2006, red. Lena Boëthius, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2005, s. 64-70 Marianne Saabye, ”Krøyer, Hirschsprung och Fürstenberg”, Marie och P.S. Krøyer, 24 september 2005–15 januari 2006, red. Lena Boëthius, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2005, s. 18, 24 Hugo Corfix Lykke, ”En historisk rose", SKM 100, red. Lisette Vind Ebbesen, Skagens Museum, Skagen 2007, s. 112 Hans Dam Christensen, ”Tre sider af Skagensmalernes iscensættelse”, Skagenmalerne – i nyt lys, 26 januari–1 juni 2008, red. Christian Gether och Andrea Rygg Karberg, Arken Museum for Moderne Kunst, Ishøj 2008, s. 78 Elisabeth Fabritius, ”Myten om Skagen”, Skagenmalerne – i nyt lys, 26 januari–1 juni 2008, red. Christian Gether och Andrea Rygg Karberg, Arken Museum for Moderne Kunst, Ishøj 2008, s. 47, 53-56 Andrea Rygg Karberg, ”Skagernmalane – i nyt lys”, Skagenmalerne – i nyt lys, 26 januari–1 juni 2008, red. Christian Gether och Andrea Rygg Karberg, Arken Museum for Moderne Kunst, Ishøj 2008, s. 13, 25 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, Marie och P. S. Krøyer, 2005., s. 9, 10, 24, 64-70, bild s. 70-71 Cecilia Lengefeld, Prins Eugen och Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn, Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn, Köpenhamn 2009, s. 58-59, bild s. 59 Stockholm, Nationalmuseum, 1880-tal i nordiskt måleri, red. Pontus Grate och Nils-Göran Hökby, Nationalmuseum, Stockholm 1985., kat. 70, s. 38, 178-179, bild s. omslag, 179 Tortsen Gunnarsson, Nordic Landscape Painting in the Nineteenth Century, Yale University Press, New Haven och London 1998, s. 193 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 205 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 133, 165, 166, 214, bild s. 166-167 Jan Zibradtsen, "Skagen-konsten", Konstrevy årg. XXXIII häfte 5-6, 1957., s. 203, 206, bild s. 206 kat. 24, s. 136-137, 140-141, bild s. 20-21, 134-135 Karin Sidénoch Carina Rechoch Katarina Wadstein MacLoed et al., Ett eget rum. Konstnärsrollen under det sena 1800-talet, red. Carina Rech och Karin Sidén, 2021., s. 137, 138, 144, bild s. 137, 186 Vibeke Waallann Hansen et. al, Christian Krohg. Le peuple du Nord, red. Servane Dargnies-de Vitry och Vibeke Waallann Hansen, Musée d'Orsay/Hazan, Paris, 2025., s. 142, bild s. 143 Rackstadkolonin. Stämningsmåleri, konsthantverk & design, red. Karin Sidén, Anna Meister, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2025., bild s. 22