Renässans

Renässans

1888 - 1889

Olja på duk

Mått 350,00 x 255,00 cm Mått: Helt väggfält 380,00 x 530,00 cm Mått: Relief, höger 210,00 x 85,00 x 10,00 cm Mått: Relief, vänster 210,00 x 85,00 x 9,00 cm Ram 380,00 x 285,00 cm

F 68

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Fyllda av förväntan hade Carl och Karin Larsson gett sig av till Paris i april 1888. Barnen, Suzanne och Ulf, hade de lämnat hos Karins föräldrar i Hallsberg. Carl gladde sig åt att slippa från lärarplikterna vid Valand och åt att odelat kunna ägna sig åt en stor uppgift utan att behöva bekymra sig för ekonomin. Den triptyk Carl Larsson fått i uppdrag att utföra var avsedd för trapphuset i Fürstenbergska galleriet. Konstnären och mecenaten hade kommit överens om att den skulle utgöra en hyllning till tre stora epoker i konstens historia: renässansen, rokokon och den samtida konsten. Renässans skulle utgöra triptykens mittbild. För att söka inspiration för målningen besökte konstnären Louvremuseet. Han kom i sin komposition att följa epokens strävan efter symmetri och harmoni. I uppläggningen påminner bilden om altarmålningar med Maria och Jesusbarnet omgivna av helgon. Symmetrin skapas framför allt av arkitekturen, till exempel den klassiskt inspirerade bågen i bildens övre del, medan figurkompositionen är friare grupperad. Målningen visar en av inspiration uppfylld, lätt demonisk konstnär, som väcker den antika konsten till nytt liv. Han för den lagerkrönta kvinnan upp i sittande ställning på en marmorsarkofag, en antik reliefprydd kista. Gestalten är i Carl Larssons egna ord ”till hälften marmor, till hälften liv”. Hon personifierar Renässansen, och hon uppvaktas av påven och en furste – den senare lägger ett skrin med rikedomar under hennes fot. Utåt sidorna är borgarna grupperade; de blickar andäktigt upp mot Renässansen. Också de är beredda att ta den nya konsten och arkitekturen i sin tjänst. Scenen utspelar sig i en medeltida kyrka. I denna har renässansbågen rests. Troligen avsåg Carl Larsson att visa att även den nya riktningen togs i bruk av kyrkan. Den plattform, på vilken figurerna är grupperade, utgörs av en medeltida gravkammare med reliefer, vilket sannolikt skall förstås som att den antika kulturen under århundraden överlagrats och dolts av medeltiden. En praktfull röd matta har vikts åt sidan. Ett gotiskt, medeltida rökelsekar håller på att slockna, vilket markerar medeltidens slut. Inne i gravkammaren syns ett lagerkrönt kranium, en grekisk amfora och en ännu brinnande oljelampa. En spade symboliserar friläggningen av de antika lämningarna. Den antika världen föds på nytt – vilket är just vad det franska ordet ”renaissance” betyder. (Beskrivningen av målningens innebörd följer i stort Hans-Olof Boströms tolkning i en artikel i Artes 1987.) Björn Fredlund ur Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001.

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1992-06-06 - 1992-09-30, kat. 264 Stockholm, Nationalmuseum, 1992-02-07 - 1992-05-10, kat. 264 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, Konsthallen, 1923-05-08 - 1923-10-15, kat. 205 Stockholm, Blanchs konstsalong, 1890

Björn Fredlund, Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001, s. 2, 20, 22, 24, bild s. 21 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 388 Jonas Gavel, "Carl Larsson och Pontus Fürstenberg", Carl Larsson. Göteborgs konstmuseum 6 juni–30 september 1992, red. Torsten Gunnarsson, Göteborgs konstmuseum och Bra böcker, Göteborg 1992., kat. 264 B, s. 249-261, bild s. 254-255 Carl Larsson. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska Universitets-bokhandeln, Lund 1910, bild s. 12 Georg Nordensvan, Carl Larsson. En studie, Ljus förlag, Stockholm 1901, s. 29 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 345-346 Georg Pauli, ”Göteborgs konstmuseum”, Ord & bild, red. Karl Wåhlin, Ord & bild/Wahlström & Widstrand, 1929., s. 7 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 277-278, 341-342, 346, 349 New York, The Brooklyn Museum, Carl Larsson, Holt Rinehart and Winston, New York 1982., s. 29 Carl Larsson, Larssons. Ett album bestående af 32 målningar med text och teckningar, allt af Carl Larsson själf, (Albert Bonniers förlag) Langewiesche/Seelig, (Stockholm) Königstein (1902) 1991, s. 13 Stockholm, Åmells, Carl Larsson, 2008, s. opaginerad Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 272-273, 289, 292, 303, 321-322, 365, bild s. bild 132 Hans-Olof Boström, Sett. Essäer om 1800- och 1900-talskonst, Carlssons, Stockholm 1992, s. 232-245, bild s. 233 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 55-60 Georg Pauli, Eugen. Målningar, akvareller, teckningar, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1925, s. 98 Axel L. Romdahl, ”Romantiken i Carl Larssons konst”, Särtryck ur Ord och Bild, Stockholm 1920, s. 566 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, Konsthallen, Västsvensk konst. Katalog, Jubileumsutställningen i Göteborg, 1923., kat. 205, s. 45 Gunnar Tideström, Dikt och bild. Epoker och strömningar : glimtar av samspelet mellan konst, litteratur och liv, Gleerup, Lund 1965 Carl Larsson, utg. av Torsten Gunnarsson, Stockholm/Göteborg, 1992, kat. 264, s. 249, 251-257, 263, bild s. 254-255 Georg Pauli, Konstnärsbrev II, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1928, s. 33-37, 45, 47-48 Björn Fredlund, Ivar Arosenius, Bokförlaget Signum i Lund, Stockholm 2009., s. 174, 182 Sven Sandström, Ivar Arosenius. Hans konst och liv, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1959., s. 180 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 132, 141, bild s. 145 Hans-Olof Boström, Carl Larsson. Monumentalmålaren, Uppsala universitet, Uppsala 2016., s. 17-38, bild s. 18, 20 Johan Cederlund, Zorn och Carl Larsson. Konst och vänskap, red., Zornmuseet, Mora, 2019., s. 74, 80, bild s. 75, 76 Art Nouveau. Från Larssons till Zappa., red.., bild s. 57