Nordisk sommarkväll

Nordisk sommarkväll

1899 - 1900

Olja på duk

Mått 170,00 x 223,50 cm Ram 189,50 x 243,50 x 8,50 cm

F 7

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Nordisk sommarkväll är en av de mest kända konstverken från den svenska nationalromantiken vid sekelskiftet 1900, en period när skymningslandskap, nordisk natur och melankoliska stämningar stod i fokus för konsten, ofta med ett underliggande idéinnehåll. I målningen ser vi två personer på en veranda, som blickar ut över ett stilla kvällslandskap. Det spegelblanka vattnet nedanför reflekterar det mjuka skymningsljuset. Ljuset faller in från vänster över kvinnan till vänster, klädd i en lång, vit klänning, liksom över den mörkt klädde mannen som håller armarna korsade och vilar ena benet mot balustraden. Hans guldkedja glimmar till i ljuset. Tysta kontemplerar paret naturen, försjunkna i sig själva. Återspeglar landskapets stillhet deras sinnesstämning eller finns det något mer under ytan? Kan man inte ana en psykologisk eller erotisk spänning mellan de båda? Richard Berghs verk byggs ofta upp utifrån dualistiska principer, som kvinna/man och natur/kultur. Mellan människorna (kulturen, civilisationen) och naturen (landskapet) finns en gräns, här gestaltad genom räcket med dess människolika öppningar. Ekan i bildens centrum, förtöjd vid en brygga, kan tillskrivas en symbolisk innebörd. Kanske handlar det om äktenskapets band, om trygghet gentemot frihet eller om längtan efter att ge sig av från kulturen. Eller är detta rent av en bild av väntan på döden och Karon som ska föra över dem till andra sidan, som konstkritikern Ulf Linde föreslår i en tolkning? Med sin symmetriska komposition visar Nordisk sommarkväll prov på påverkan från den tidiga renässansen. I Florens gjorde Bergh under vintern 1898–1899 en oljeskiss av kvinnofiguren som sångerskan Karin Pyk stod modell för. Han fortsatte med motivet på Ekholmsnäs gård på Lidingö. Inledningsvis stod Per Hallström modell för den manliga figuren men ersattes senare av prins Eugen. Den färdiga målningen köptes av Pontus Fürstenberg direkt av konstnären för ett pris långt högre än konstnären begärt. Nordisk sommarkväll är emblematisk för 1890-talets skymningsmåleri då opponenterna, som mött ljuset i Paris, återvände till hemlandet för att måla det nordiska landskapet. Bilderna fick då en mörkare, mer nationalromantisk prägel. Målningen väckte stor uppmärksamhet på utställningen Northern Light, som turnerade i USA 1982–1983. I den amerikanska receptionen stod målningens eventuella erotiska eller äktenskapliga laddning i fokus medan det svenska mottagandet varit mer inriktat på förhållandet mellan människa och natur. En del av målningens suggestionskraft består i att den stimulerar till olika tolkningar. Kristoffer Arvidsson Se mer, se queer: Titta en stund på personerna i målningen Nordisk sommarkväll av Richard Bergh. Vad tror du de har för relation? Vad i bilden får dig att tolka det så som du gör? Ta sedan en titt på målningen Sommaren av Raphaël Collin. Titta på människorna i målningen och ställ dig samma frågor igen. Heteronormen är ofta osynlig. Många tolkar personerna i Nordisk sommarkväll som ett kärlekspar och människorna i Sommaren som syskon eller vänner, fast det kanske är tvärtom! Tolkningen påverkas säkert också av att det är flera personer i bilden, men kärleksrelationer kan innefatta fler personer än två.

Minneapolis, The Minneapolis Institute of Arts, 2007-06-24 - 2007-09-02, kat. 69 Oslo, Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design, 2007-02-15 - 2007-05-20, kat. 69 Stockholm, Nationalmuseum, 2006-09-30 - 2007-01-14, kat. 69 Helsingfors, Konstmuseet Ateneum, 2006-04-21 - 2006-08-27, kat. 69 Stockholm, Nationalmuseum, 1995-10-20 - 1996-01-07, kat. 6 Barcelona, Museu d'Art Modern del MNAC, 1995-06-02 - 1995-07-16, kat. 6 Madrid, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, 1995-03-30 - 1995-05-15, kat. 6 Paris, Musée du petit palais, 1987-02-21 - 1987-05-17, kat. 6 Düsseldorf, Kunstmuseum Düsseldorf, 1986-10-26 - 1987-02-01, kat. 6 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1983-05-07 - 1983-07-03, kat. 5 Minneapolis, The Minneapolis Institute of Arts, 1983-02-06 - 1983-04-10, kat. 5 New York, The Brooklyn Museum, 1982-11-10 - 1983-01-06, kat. 5 Washington D.C., Corcoran Gallery of Art, 1982-09-08 - 1982-10-17, kat. 5 Stockholm, 1901 Stockholm, Nationalmuseum, 1919, kat. 109 Stockholm, Kungl. Akademien för de fria konsterna, 1949

Totte Wiberg, Fürstenbergska galleriet. Mecenatparet, konstnärerna och samlingen, Warne Förlag, Partille 2009, s. 251-252, bild s. 251 Tor Hedberg, Richard Bergh. En studie, Ljus, Stockholm 1903., s. 47, bild s. 36-37 Einar Rosenborg, Svenska konstnärer 3. Ernst Josephson, Richard Bergh, Karl Nordström, Carl Wilhelmson, J. A. Lindblads Förlag, Uppsala 1926, s. 40-42, bild s. 44 Karl Wåhlin, Katalog över minnesutställning av Richard Berghs efterlämnade arbeten anordnad av Nationalmuseum maj–juni 1919, Nationalmuseum, Stockholm 1919., kat. 109, s. 17 Åsa Örtengren, Att skapa ett program. Richard Berghs Nordisk sommarkväll (1899-1900) genom historien, kandidatuppsats, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Huddinge 2006. A. H-r., ”Konstnärsförbundets utställning”, Aftonbladet 15 april, 1901. Karl Asplund, ”Minnesutställningen över Richard Bergh öppnade på tisdagen”, Dagens Nyheter 14 maj, 1919. Yngve Berg, ”Richard Bergh”, Dagens Nyheter 5 maj, 1949. Nordiskt ljus. Realism och symbolism i skandinaviskt måleri 1880–1910, red. Lena Boëthius, Håkan Wettre, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 1983., s. 22, bild s. 7 E.A., ”Vårutställningarna. Konstnärsförbundet”, Dagens Nyheter 31 mars, 1901. Michelle Facos, ”Richard Berghs Nordic Summer Evening. Cultural Differences in Interpretation”, Konsthistorisk tidskrift nr 4, 1992. Ragnar Hoppe, ”Minnesutställning över Richard Bergh”, Svenska Dagbladet 14 maj, 1919. Tor Hedberg, ”Konstutställningar”, Svenska Dagbladet 1 april, 1901. Gotthard Johansson, ”Minnesutställningen öfver Richard Bergh öppnad”, Nya Dagligt Allehanda 13 maj, 1919. Gotthard Johansson, ”Minnesutställningen öfver Richard Bergh”, Nya Dagligt allehanda 15 juni, 1919. Gotthard Johansson, ”Richard Bergh och vår tid”, Svenska Dagbladet, 1949-02-06. Penelope Lively, ”Sweden’s Two Aquatic Cities”, The Sophisticated Traveller, The New York Times 3 mars, 1991. Marcelle, ”Richard Berghs minnesutställning”, Aftonbladet 14 maj, 1919. Nils Palmgren, ”Richard Bergh i fjärrperspektiv”, Aftonbladet 5 februari, 1949. Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 269, 393, bild s. färgplansch XI Birgit Rausing, "Måleriet", Signums svenska konsthistoria. Konsten 1890–1915, Bokförlaget Signum, Lund 2001, s. 266-267, bild s. 267 Ulf Linde, Svar, Bonniers, Stockholm 1999., s. 33-34, bild s. 34 Axel Gauffin, Richard Bergh 1858–1919. Minnesutställning i Kungliga akademien för de fria konsterna, Norstedt och söner, Stockholm 1949 Jonas Gavel, "Carl Larsson och Pontus Fürstenberg", Carl Larsson. Göteborgs konstmuseum 6 juni–30 september 1992, red. Torsten Gunnarsson, Göteborgs konstmuseum och Bra böcker, Göteborg 1992., s. 249 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 347 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 368, bild s. 367 Nordiskt ljus. Realism och symbolism i skandinaviskt måleri 1880–1910 (Northern Light. Realism and Symbolism in Scandinavian Painting 1880–1910), Göteborg, 1983, kat. 5, s. 22, bild s. 7 Im Lichtes des Nordens. Skandinavische Malerei um die Jahrhundertwende, Düsseldorf, Kunstmuseum Düsseldorf, 1986, kat. 6, s. 74-75, bild s. omslagsbild, titelsida, 75 Paris, Musée du petit palais, Lumières du Nord. La peinture scandinave 1885–1905, 1987., kat. 6, s. 76, bild s. titelsida, 77 Madrid, Museo Nacional Cantro de Arte Sofía, Luz del Norte/Llum del Nord/The Light of the North, red. Cristina Torra León, 1995., kat. 6, s. 70, bild s. titelsida, 71 Kirk Varnedoe m fl, Northern Light. Realism and Symbolism in Scandinavian Painting 1880–1910, The Brooklyn Museum, 1982., kat. 5, s. 83, bild s. 6, 83 Det modernes gjennombrudd i Norden, red. Lise Ettrup, Kristín S Árnadóttir, Vuokko Raivio, m fl, J.W. Cappelens Forlag/LNU, Dansklærerforeningen, Gleerups Förlag, 1993., bild s. 62 Michelle Facos, Nationalism and the Nordic Imagination. Swedish Art of the 1890s, University of California Press, Berkley, Los Angeles, London 1998, s. 18, 103-104, bild s. omslag, fig. 51, 102 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 114 60 Svenska målare. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen (yngre), Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund 1920, bild s. 12 Axel Gauffin, Richard Bergh. 60 reproduktioner efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund 1913, bild s. 40 Hans Henrik Brummer, Eugen. Ein Prinz malt Schweden, Ernst Barlach Haus - Stiftung Hermann F. Reemtsma/Kerber Verlag, 2006., s. 31, bild s. 31 Eric Wennerholm, Prins Eugen. Människan och konstnären, Bonniers, Stockholm 1982., s. 109, bild s. 109 Georg Pauli, Prins Eugen. Hans konst och hans närmaste konstnärskrets, Åhlén & Åkerlunds förlag (Albert Bonnier), Stockholm 1935., bild s. opag. Prins Eugen, Breven berätta. Upplevelser och iakttagelser åren 1886–1913, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1942, s. 261-262 Hans Henrik Brummer, Prins Eugen. Minnet av ett landskap, red. Hans Henrik Brummer och Christina Wistman, 1998., kat. 277, s. 10, 121, 362, bild s. 120, 362 London, Hayward Gallery, Dreams of Summer Night. Scandinavian Painting at the Turn of the Century, red. Leena Ahtola-Moorhouse, Carl Thomas Edam, Birgitta Schreiber, Arts Council of Great Britain, London 1986. Torsten Gunnarsson, Naturens spegel. Nordiskt landskapsmåleri 1840–1910, Nationalmuseum, Stockholm 2006., kat. 69, s. 31, 257, bild s. 30, 130, 143, 257 Hans Fredrik Dahl, Kasper Monrad, Júlíana Gottskálksdóttir, Soili Sinisalo, Hans Henrik Brummer, Ljós úr Nordri. Norræn aldamótalist/The Light of the North, red. Bera Nordal, 1995., s. 24 Tortsen Gunnarsson, Nordic Landscape Painting in the Nineteenth Century, Yale University Press, New Haven och London 1998, s. 230-232, bild s. 207, 231 Stockholm, Nationalmuseum, Nordiskt sekelskifte/The Light of the North, red. Karin Sidén, Kaspar Monrad, 1995., kat. 6, s. 22, 62, bild s. 2, 63 Carl Larsson, utg. av Torsten Gunnarsson, Stockholm/Göteborg, 1992, s. 249 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 127 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 4, 6, 86, bild s. 68 Karin Sidén, Anna Meister, Christina G. Wistman et al., Prins Eugen 150 år. Fasetter ur ett liv, red. Anna Meister, Karin Sidén, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm 2015., s. 98-100, bild s. 98 Björn Fredlund, Ivar Arosenius, Bokförlaget Signum i Lund, Stockholm 2009., s. 170, bild s. 36 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 132, 133, 169, 223-224, bild s. 170-171 Jan Garnert, Ut ur mörkret. Ljusets och belysningens kulturhistoria, Historiska media, Lund 2016., s. 83, bild s. 82 Carl Olov Sommaroch Per Bjurström, Skimra i luft och ljus. Tor Bjurström och hans konst, red., Carlsson, Stockholm, 1995., s. 28, bild s. 29