Uven djupt inne i skogen

Uven djupt inne i skogen

1895

Olja på duk

Mått 166,00 x 191,00 cm Ram 182,00 x 207,00 x 6,00 cm

F 92

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Vintern 1894–1895 bodde Liljefors några månader i Köpenhamn dit han hade rest i samband med att den kris som pågått en längre tid i hans äktenskap kom in i ett avgörande skede. I ett rum på vinden i Hotel National målade han ett par nattstämningar med motiv från de svenska skogarna. Konstnärens blivande hustru, svägerskan Signe, var med honom i den danska huvudstaden. Redan 1889 hade Liljefors utfört en lavering med en sittande uv, men den var detaljrik och tolkningen av motivet var helt olik Uven djupt inne i skogen. Han tog åter upp temat i en akvarell 1894 (repr. Ellenius 1996, s. 160). En skiss för GKM F 92 i form av en lavyr är avbildad i Ellenius 2006, s. 67. Fürstenbergska galleriets version av motivet är mer eller mindre unik i konstnärens produktion. Den åskådliggör dramatiskt skiftet från 80-talets realism till 90-talets svenska nationalromantik, men med sin majestätiska ensamhetskänsla och mytiska kraft överträffar den de flesta målningar inom nationalromantiken. Samtiden förknippade allt oftare Liljefors med den vid slutet av förra seklet dominerande filosofen Friedrich Nietzsche. Konstnärens ensliga liv och hans förbundenhet med naturen förstärkte denna association. År 1889 publicerade den danske konsthistorikerna och kritikern Julius Lange en polemisk artikel med titeln Studiet i marken. Skilderiet. Erindringens Kunst. I den visade han konstnärerna vägen från den direkta verklighetsåtergivningen till en konst med utgångspunkt i fantasin och det omedvetna själslivet. Hans skrift fick en grundläggande betydelse för 1890-talets nordiska konst. Uven djupt inne i skogen är den målning av Liljefors som tydligast ansluter till symbolismen. I september 1894 visades i Stockholm en stor Munchutställning som väckte skandalartad uppmärksamhet. Det är sannolikt att Liljefors målning tillkommit under intryck av den norske konstnärens verk. Inte minst erinrar intensiteten i den psykologiska tolkningen om Edvard Munch. I vissa målningar från 1890-talet avbildar denne ensamma figurer belysta snett underifrån, mot en mörk bakgrund som målats tunt med nästan flimrande penseldrag. Liljefors utförde sin målning fjärran från sina mellansvenska skogar, och dess tillblivelse för Munchs berömda yttrande i tankarna: ”Jag målar inte vad jag ser utan vad jag såg”. Målningen hade en nästan skrämmande effekt på publiken när den visades 1895. Edvard Alkman skrev i Dagens Nyheter den 24 april: ”Hans stora duk ’Långt in i skogen’ är en af de vildaste nattstämningar jag någonsin sett målad. Man ser af den mörkt brungröna skogen endast topparne, bland hvilka ett af mossa och laf gråhvitt stycke berg skönjes. Det går en hastig vind uppe bland furorna, som dock äro för stela att böja sig, och vinden jagar trasiga moln öfver den lilla flik af himmel som synes. Och uppe på bergets spets sitter den gamla bergufven i en hotfull ställning: han synes lyssna efter byte, och de otäckt vidöppna ögonen lysa som svafvel och eld. Med ett konstnärligt grepp, som är beundransvärt användt, har Liljefors förstått att undvika alla direkta jämförelser i proportioner mellan fogelns storlek och de öfriga naturföremålens; man ser blott hur stor fogeln är, och i föreställningen växer natursceneriet till en fruktansvärd storhet. Det är ödslighetens, vildmarkens, naturkampens poesi, som här tolkats med oerhörd kraft; och litet hvar kan man framför denna tafla känna den rysning, som de gamle erfor, när Pan vandrade genom skogens snår.” (Cit. Ellenius 1996, s. 160–161.) Björn Fredlund

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1983-05-07 - 1983-07-03, kat. 61 Minneapolis, The Minneapolis Institute of Arts, 1983-02-06 - 1983-04-10, kat. 61 New York, The Brooklyn Museum, 1982-11-10 - 1983-01-06, kat. 61 Washington D.C., Corcoran Gallery of Art, 1982-09-08 - 1982-10-17, kat. 61

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 75, 166, 167, bild s. bild 31 Birgit Rausing, "Måleriet", Signums svenska konsthistoria. Konsten 1890–1915, Bokförlaget Signum, Lund 2001, s. 224-225, bild s. 224 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 30 Nordiskt ljus. Realism och symbolism i skandinaviskt måleri 1880–1910 (Northern Light. Realism and Symbolism in Scandinavian Painting 1880–1910), Göteborg, 1983, kat. 61, s. 42, bild s. 43 Sven Sandström, Konsten i Sverige. Det sena 1800-talet – bildkonst och miljökonst, red. Sven Sandström, AWE/Gebers, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1975, s. 106, bild s. 107 Kirk Varnedoe m fl, Northern Light. Realism and Symbolism in Scandinavian Painting 1880–1910, The Brooklyn Museum, 1982., kat. 61, s. 182, bild s. 27, 183 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 132-133, 210-211, bild s. 212 Trollbunden. John Bauer och den magiska naturen, red. Carina Rech och Karin Sidén, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2020., kat. 126, bild s. 16 Annick Lemoine et al., Bruno Liljefors. La suède suvage, red. Sandra Buratti-Hasan och Carl-Johan Olsson, Petit Palais, Musée des Beaux-Arts de la Ville Paris, Paris, 2024., bild s. 19, försättsblad