August Strindberg

August Strindberg

1896

Litografi på papper

Tryckyta 44,20 x 31,70 cm Papper 63,50 x 42,90 cm

G 1/1919

Gåva av konstnären 1919

Porträttet av August Strindberg hör till de mer kända bilderna av den svenske författaren och är också ett av Edvard Munchs främsta porträtt. Strindbergs huvud, med de karaktäristiska, kraftfulla dragen, mustaschen och den genomträngande blicken, är tecknat med svepande linjer som anger skuggor och konturer. Den yviga kalufsens mörkare, mer böljande jugendlinjer har troligen tecknats med pensel i litografisk tusch. Ansiktet och håret bildar en triangelform. Mot denna svarar kragens vita triangel. Tillsammans bildar de en timglasform som avtecknar sig mot bakgrundens svarta fond. Författaren har ett stramt och sammanbitet uttryck som kontrasterar de oroliga ögonen. År 1895 lämnade Strindberg bohemkretsen i Berlin för Paris. I februari 1896 följde vännen Munch efter, eventuellt lockad av samarbete med de berömda litograftryckarna i staden. Under våren påbörjade Munch ett porträtt av Strindberg som avslutades i juni. I denna första version omsluts författarens ansikte av en bård med ömsom böljande, ömsom aggressiva sicksacklinjer och en infälld naken kvinna till höger. Strindbergs namn under bilden till vänster var felstavat, vilket upprörde författaren. Munch gjorde en ny version av porträttet där felet rättats och den nakna kvinnan avlägsnats. Litografin i Göteborgs konstmuseum, som skänktes av konstnären 1919, saknar helt bård. Munchs grafiska verk är mer än mångfaldigade versioner av hans oljemålningar. Genom Munchs känslighet och talang, liksom en stark experimentlusta, växte grafiken till en vital del av hans konstnärliga verksamhet från 1894 och framåt. Troligen såg Munch en möjlighet till inkomster i grafiken vid en tidpunkt då han var internationellt uppmärksammad och flitigt utställd men sålde mycket få verk. Hösten 1894 började han arbeta med grafik i Berlin, till en början med koppargrafik, först torrnål och sedan även med etsningar. Senare tog han sig an litografin. I Paris började han arbeta med träsnitt. Möjligen påverkad av Paul Gauguin arbetade han med transparent färg och lät träets ådring lysa igenom som en effekt i bilderna. Han samarbetade med professionella tryckare i Berlin och Paris men tryckte också bilder helt på egen hand. Munch utgick från motiven i oljemålningarna, vilka bearbetades utifrån de grafiska teknikernas möjligheter, men han skapade med tiden också helt nya motiv i grafiken. Kristoffer Arvidsson

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2012-01-14 - 2012-04-01 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2002-09-28 - 2003-01-06, kat. 65 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27

Lena Boëthius, Björn Fredlund, Marit Ingeborg Lange, Axel L Romdahl, Edvard Munch, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, 2002., kat. 65, s. 126, 127, bild s. 129