Det sjuka barnet I

Det sjuka barnet I

1894

Torrnål på papper

Tryckyta 38,80 x 29,30 cm Papper 48,90 x 36,40 cm

G 22/1910

Inköpt 1910

En flicka sitter upprätt i en stol med en stor, vit kudde som stöd åt den tunna kroppen. Hon vänder sitt ljusa ansikte åt vänster där en mörkt klädd kvinna – kanske flickans mor – sitter med huvudet sänkt. Flickan vilar sin vänstra hand på täcket medan modern höjer sin krampaktigt knutna hand mot dottern. Flickans långa hår sluter åt tätt kring huvudet. Hon förefaller försvagad av sjukdom. Ändå är det hon som reser sig till en gestalt genomstrålad av ljus, som i en helgonbild, medan modern inte kan dölja sin sorg utan sjunker ihop till en mörk skugga. Bildrummet är hopträngt utan utblickar. Stolsryggen skymtar i bildens övre högra del. I det nedre högra hörnet återfinns en möbel, kanske en byrå. På denna står en medicinflaska. På ett bord i nedre vänstra hörnet finns en uppochnedvänd glasflaska. Motivet är ett av Edvard Munchs mer kända som går tillbaka på en oljemålning från 1886. Förutom i flera olika målade versioner utförde han det i tre grafiska variationer, varav denna är den första. I denna torrnål har motivet tolkats i linjer och valörer. Torrnålens luddiga linjer bidrar till det oroliga uttrycket. Munch har betonat ljuset och skuggorna. Bilden är spegelvänd i förhållande till oljemålningarna. Munch har antagligen tecknat av motivet direkt på plåten varigenom det spegelvänts i tryckprocessen. Under den sorgliga scenen har konstnären tillfogat ett ljust landskap med ett dominerande lövträd och några böljande moln. Den sjuka flickan knyter an till konstnärens så kallade Livsfris med sitt återkommande tema om sjukdom, ångest och död. Liksom verken ur Livsfrisen har motivet en bakgrund i konstnärens eget liv och systern Sofies död i tuberkulos vid femton års ålder 1877. Även om motivet har en personlig bakgrund finns det gott om exempel på konstnärer som arbetat med liknande motiv, till exempel Christian Krohg. Genom tuberkulosens utbredning var sjukdom och död i unga år inget ovanligt. Motivet kunde inordnas i en socialrealistisk strävan. Men då andra målare framställde sjukbädden enligt tidens naturalistiska konventioner löste Munch upp motivet till en vibrerande vision med stark emotionell verkan. Munchs grafiska verk är mer än mångfaldigade versioner av hans oljemålningar. Genom Munchs känslighet och talang, liksom en stark experimentlusta, växte grafiken till en vital del av hans konstnärliga verksamhet från 1894 och framåt. Troligen såg Munch en möjlighet till inkomster i grafiken vid en tidpunkt då han var internationellt uppmärksammad och flitigt utställd men sålde mycket få verk. Hösten 1894 började han arbeta med grafik i Berlin, till en början med koppargrafik, först torrnål och sedan även med etsningar. Senare tog han sig an litografin. I Paris började han arbeta med träsnitt. Möjligen påverkad av Paul Gauguin arbetade han med transparent färg och lät träets ådring lysa igenom som en effekt i bilderna. Han samarbetade med professionella tryckare i Berlin och Paris men tryckte också bilder helt på egen hand. Munch utgick från motiven i oljemålningarna, vilka bearbetades utifrån de grafiska teknikernas möjligheter, men han skapade med tiden också helt nya motiv i grafiken. Kristoffer Arvidsson

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2012-04-14 - 2012-06-10 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2002-09-28 - 2003-01-06, kat. 49 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27

Lena Boëthius, Björn Fredlund, Marit Ingeborg Lange, Axel L Romdahl, Edvard Munch, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, 2002., kat. 49, s. 127, 128, bild s. 128