Självporträtt

Självporträtt

1895

Litografi på papper

Mått 45,70 x 31,90 cm

G 23/1910

Inköpt 1910

Den unge konstnären ser på oss med ett allvarligt uttryck. Hans ljusa, frontalt avbildade huvud avtecknar sig mot den svarta bakgrunden, liksom svävande utan kropp, avskuret av den vita kragen. Han ser tomt framför sig utan att möta vår blick. Munnen är sammanbiten, ansiktet smalt med markerade kindben och runda öron. Håret är kammat tätt kring huvudskålen. Bilden är utförd med litografikrita för linjerna och litografisk tusch för den täckande svärtan. I bården över bilden finns konstnärens signatur. Under porträttet återfinns istället en infälld skelettarm som ett memento mori, en påminnelse om vår dödlighet. Döden är ett återkommande tema i Edvard Munchs konst. Under sin uppväxt såg han sin mor och syster dö i tuberkulos. I detta självporträtt tycks han vilja påminna oss om att döden är livets ständigt närvarande skugga. Bilden baseras, till skillnad från många andra av Munchs grafiska verk, inte på en målad förlaga. Istället har Munch använt litografins verkningsmedel för att skapa en unik bild. Resultatet är en av de mest kända avbildningarna av konstnären. Munchs grafiska verk är mer än mångfaldigade versioner av hans oljemålningar. Genom Munchs känslighet och talang, liksom en stark experimentlusta, växte grafiken till en vital del av hans konstnärliga verksamhet från 1894 och framåt. Troligen såg Munch en möjlighet till inkomster i grafiken vid en tidpunkt då han var internationellt uppmärksammad och flitigt utställd men sålde mycket få verk. Hösten 1894 började han arbeta med grafik i Berlin, till en början med koppargrafik, först torrnål och sedan även med etsningar. Senare tog han sig an litografin. I Paris började han arbeta med träsnitt. Möjligen påverkad av Paul Gauguin arbetade han med transparent färg och lät träets ådring lysa igenom som en effekt i bilderna. Han samarbetade med professionella tryckare i Berlin och Paris men tryckte också bilder helt på egen hand. Munch utgick från motiven i oljemålningarna, vilka bearbetades utifrån de grafiska teknikernas möjligheter, men han skapade med tiden också helt nya motiv i grafiken. Kristoffer Arvidsson

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2012-01-14 - 2012-04-01 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2002-09-28 - 2003-01-06, kat. 57

Lena Boëthius, Björn Fredlund, Marit Ingeborg Lange, Axel L Romdahl, Edvard Munch, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, 2002., kat. 57, s. 128, bild s. 1 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 249, bild s. 243 Tecknare efter 1700 och grafiker efter 1800 i Göteborgs konstmuseum, Göteborg 1953., bild s. 31