Allegori över våren

Allegori över våren

1687

Olja på duk

Mått 122,00 x 146,00 cm Ram 136,50 x 159,50 x 10,00 cm Skev, djupmått varierar

GKM 2023-34

Inköpt 2023

Anna Maria Ehrenstrahl var dotter till den från Tyskland invandrade hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698) och verksam i Stockholm i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. För framgångsrika konstnärer var verksamheten – liksom alla andra hantverk – ett företag med flera anställda, elever och medhjälpare. Det drevs ofta som ett familjeföretag där familjefadern bar mästartiteln och signerade verken, men där såväl hustrun som söner och döttrar kunde vara engagerade. Anna Maria Ehrenstrahl utbildades hos sin far. Där arbetade hon med porträtt och med att kopiera målningar. Kopiering var en ansedd och efterfrågad verksamhet i den tidens konstvärld. Den innebar ingen mekanisk efterbildning, kopiorna kunde skilja sig i storlek och stil jämfört med originalet. Ehrenstrahl gifte sig 1688 och behövde inte vara yrkesverksam för sitt uppehälle men fortsatte ändå måla livet ut och tycks ha varit respekterad som konstnär. Det finns bara ett fåtal verk som är signerade av henne, men man kan räkna med att större delen av hennes produktion är dold under faderns namn. Mest känd är Anna Maria Ehrenstrahl för sex porträtt av Svea hovrätts tidigare presidenter donerade till Hovrätten 1717. Vid detta tillfälle skrev poeten Sophia Elisabet Brenner en hyllningsdikt, där hon lyfte fram Anna Maria Ehrenstrahl som Sveriges första kvinnliga målare. Anna Maria Ehrenstrahls Allegori över våren köptes in till museet 2023. På baksidan är den signerad ”Anna Maria Ehrenstrahl fecit (målade) anno 1687”. Enligt uppgift ska hon det året ha målat fyra allegorier över årstiderna. I målningen ses en kvinna avbildad med blottade bröst som en antik gudinna i ett fantasilandskap med klassisk arkitektur. Hon är en personifikation av våren. I sin vänstra hand håller hon en korg med blommor och på hennes högra uppsträckta arm klättrar ett knubbigt barn (en kerub) som sträcker sig efter en fågel på kvinnans hand. Allegorier är berättelser eller bilder med ett dolt budskap, som i bildkonsten antar formen av rebusliknande bildgåtor vilka byggs ut till en hel berättelse med hjälp av symboler. De blev mycket populära under barocken på 1600-talet. Betydelsen, som numera kan vara svår att förstå, var för den samtida konstkännaren avläsbar genom ikonografiska handböcker som till exempel Cesare Ripas Iconologia. Den utkom första gången 1593, men nya upplagor trycktes åtskilliga gånger under 1600-talet. Ända sedan antiken hade allegorier använts för att illustrera abstrakta filosofiska begrepp och mänskliga egenskaper som rättvisa, sanning, årstider, dygd eller avund med specifika föremål och figurer. Allegorier kunde användas för att föra ut ett provokativt budskap utan att nämna saker vid dess rätta namn. Per Dahlström