Vampyr II

Vampyr II

1895/1902

Litografi och färgträsnitt på papper

Tryckyta 38,50 x 55,50 cm Papper 50,60 x 70,00 cm

G 5/1918

Inköpt från konstnären 1918

En kvinna omfamnar en man som vilar sitt nedböjda huvud mot hennes kropp. Hon kysser hans nacke medan det röda, utspridda håret faller ner över de båda, påminnande om rännilar av blod. Mannen är mörkt klädd och hans drag endast antydda. Ljuset faller över kvinnans vänstra arm och hand och hennes delvis dolda ansikte med den spetsiga näsan och de smala, vinklade ögonen. Paret bildar en gemensam, pyramidformad kropp. Bildrummet är kompakt, formerna förenklade. Färgfläckarna på väggen till höger bildar ett levande mönster. I centrum för konstnärens uppmärksamhet står de två gestalternas komplicerade möte: mannen som söker tröst hos kvinnan, kvinnan som kärleksfullt kysser honom i nacken men samtidigt antar en skrämmande skepnad. I ”Min madonna” beskriver Edvard Munch den episod som bilden skildrar: ”Han lade sitt huvud vid hennes bröst. Han hörde hennes hjärtslag – kände blodets gång i hennes ådror – och han kände två brinnande läppar mot sin nacke. En rysning for genom kroppen – en så rysande vällust att han krampaktigt tryckte henne till sig.” Vampyr II är en färglitografi som konstnären skapat utifrån ett av sina mest kända motiv. Munch utförde flera versioner av motivet i olika tekniker. Motivet har sin upprinnelse i en teckning från 1890. Till skillnad från versionerna i olja är litografin mer linjär och ytmässig till sin karaktär. Skuggan mot väggen bildar här en omslutande form kring paret. Motivet är spegelvänt i förhållande till oljemålningarna. De ambivalenta känslorna inför kvinnan som mor och madonna, men också som demonisk förförerska, är ett genomgående tema i Munchs bildvärld under 1890-talet. Munchs upptagenhet vid den konfliktfyllda relationen mellan könen har en bakgrund i personliga upplevelser men den var också ett stort tema i tidens konst och kulturdiskussion. Kvinnans frigörelse innebar att hon tog sig in på manliga områden, vilket hotade den traditionella rollfördelningen mellan könen. Detta, liksom frigörelsen av kvinnans sexualitet, uppfattade av många män som skrämmande. Somliga förfasade sig över feminiserade män och maskuliniserade kvinnor och befarade att mänsklighetens fortlevnad stod på spel. I symbolismen framställs kvinnan ofta som en demonisk gestalt. Munch påverkades av Friedrich Nietzsches och August Strindbergs inlägg i frågan. Även Munchs skräck för syfilis kan antas ligga till grund för hans motsägelsefulla kvinnobilder. Att Munch framställde kvinnor som ömsom upphöjda och åtråvärda, ömsom hotfulla gestalter är alltså typiskt för tidens idéklimat även om Munch ger temat en både mer personlig och universell innebörd. Munchs grafiska verk är mer än mångfaldigade versioner av hans oljemålningar. Genom Munchs känslighet och talang, liksom en stark experimentlusta, växte grafiken till en vital del av hans konstnärliga verksamhet från 1894 och framåt. Troligen såg Munch en möjlighet till inkomster i grafiken vid en tidpunkt då han var internationellt uppmärksammad och flitigt utställd men sålde mycket få verk. Hösten 1894 började han arbeta med grafik i Berlin, till en början med koppargrafik, först torrnål och sedan även med etsningar. Senare tog han sig an litografin. I Paris började han arbeta med träsnitt. Möjligen påverkad av Paul Gauguin arbetade han med transparent färg och lät träets ådring lysa igenom som en effekt i bilderna. Han samarbetade med professionella tryckare i Berlin och Paris men tryckte också bilder helt på egen hand. Munch utgick från motiven i oljemålningarna, vilka bearbetades utifrån de grafiska teknikernas möjligheter, men han skapade med tiden också helt nya motiv i grafiken. Kristoffer Arvidsson

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2012-04-14 - 2012-06-10 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2002-09-28 - 2003-01-06, kat. 60

Lena Boëthius, Björn Fredlund, Marit Ingeborg Lange, Axel L Romdahl, Edvard Munch, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, 2002., kat. 60, s. 128, bild s. 128