Riddaren, döden och djävulen

Riddaren, döden och djävulen

1513-1550

Kopparstick på papper

Tryckyta 24,10 x 18,70 cm Papper 26,60 x 21,30 cm

G EL 1098

Testamentarisk gåva av Egron Lundgren 1875

Vilka tolkningar kan en göra av en bild? Albrecht Dürers (1471–1528) verk "Riddaren, Döden och Djävulen" från 1513 är ett verk med många tolkningar. Den mest vedertagna tolkningen är att riddaren, ensam ridandes genom en mörk skog, är en symbol för kristen tro, moral och mod då han passerar både Döden och Djävulen utan att vika med blicken. En annan tolkning är att ryttaren i själva verket är en så kallad rovriddare, som plundrade köpmän under senmedeltiden och 1500-talet, och att Döden och Djävulen istället är hans följeslagare. Tolkningen baseras främst på rävsvansen längst upp på lansen, ett djur som kunde kopplas till djävulen. En av de mer spektakulära tolkningarna som har gjorts är att bladet kom till som en smädelse riktad till Dürers dåvarande uppdragsgivare, den tysk-romerske kejsaren Maximilian I, som inte hade betalat Dürer för hans arbete. Enligt tolkningen ska riddaren vara Maximilian I och den näslösa kronbeklädda figuren, ofta benämnd Döden, ska genom symboler leda tankarna till Ludvig XII av Frankrike. Den hornprydde bepälsade figuren med gristryne, ofta kallad Djävulen, ska i sin tur representera Henrik VIII av England. Ludvig XII och Henrik VIII hade på olika sätt förödmjukat Maximilian I och motivet skulle påminna honom om detta. Utifrån denna tolkning visar verket prov på ett sätt för konstnärer att protestera, att med mer eller mindre dold symbolik sätta sig upp mot en överhet. Kalle Väljemark 2016

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2016-11-12 - 2017-01-15

Erwin Panofsky, Albrecht Dürer. Volume One, red., Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1945., s. 151-154 Rudolf Zeitler, Albrecht Dürer, red., Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1946., s. 125-129, bild s. 126