Ute

Ute

1888

Olja på duk

Mått 133,00 x 197,50 cm Ram 168,50 x 231,00 x 6,50 cm

GKM 0256

Inköpt 1891

Med denna impressionistiska målning från Dalarö sommaren 1888 har Zorn skildrat en svensk sommaridyll i det fria. Två nakna, unga kvinnor sitter uppkrupna på en sluttande klipphäll, som om de var på väg ner i vattnet men tvekade på grund av temperaturen. Den sluttande klippan bildar en diagonal som från bildens övre vänstra hörn till det nedre högra, vilket skapar en rörelse och dramatik i den annars stillsamma sommarscenen. Högre upp i bilden finns en likaledes rundad klipphäll som löper i en annan riktning, med resultatet att de båda klipporna bildar en sicksacklinje genom bilden. En eka ligger förtöjd i det grunda vattnet. Närmare betraktaren, i bildens nedre vänstra hörn, sitter en annan flicka, dold av högt gräs och i färd med att ta av sig strumporna. I bildens övre högra del öppnar sig vattnet och speglar ljuset från himlen i skiftande nyanser. Vattenytan ter sig uppvänd mot betraktaren då den är kapad av den övre bildkanten så att ingen himmel syns – något som bidrar till en betoning av kompositionen. Anders Zorn var vid tiden för målningens utförande påverkad av läkaren Carl Curmans idéer om nakenhetens gynnsamma verkan på kropp och själ. Zorn hade också nyligen börjat odla genren nakenstudier i det fria. Motivet var mer kontroversiellt 1888 än det är för dagens betraktare, särskilt på Parissalongen där Ute visades året därpå. Zorn avbildade kvinnorna utan mytologisk inramning. Vid tidpunkten var det dessutom förbjudet att bada i Stockholms skärgård. Roddbåten skvallrar om att kvinnorna flytt till badplatsen för en stunds rekreation. Med målningen förespråkar Zorn en ny, friare livsstil. Fram till endast ett år tidigare hade akvarellen varit hans huvudsakliga medium. I denna olja har Zorn lyckats behålla något av akvarellens lätthet. Stilen är impressionistisk med snabba penseldrag som exakt fångar naturens former, ljuset och kvinnornas hållning. Zorn medverkade under den här tiden aktivt i Konstnärsförbundets förespråkare av en modernare konstsyn i opposition mot Konstakademien. Ute är också starkt påverkad av det franska friluftsmåleriet. Måleriet är ljust och luftigt, även om färgerna är tämligen dämpade. Ljuset är inte det starka franska utan ett milt svenskt sommarljus. Samma sommar arbetade Zorn också med målningen Une Premiére. Tillsammans med Edvard Perséus anordnade Zorn Konstnärsförbundets höstutställning på Blanchs konstsalong i Stockholm, som öppnade den 12 september. Med Ute framträdde han där för första gången för svensk publiken som oljemålare. Zorn belönades med tredjeklassens medalj på Parissalongen 1889 och Le Figaros kritiker Albert Wolff berömde målningen. I sina självbiografiska anteckningar skriver Zorn att han hade en tendens att vilja ha samma valör med olika färg på föremålen, utan hårda kontraster. Han skriver vidare att han prövade olika ställningar för modellerna för att få fram olika effekter men att det var först när modellerna fick vila som han fann sin tavla. Zorn gjorde på akademiskt manér noggranna studier innan han skred till verket. På Zornmuseet finns en akvarellskiss och en blyertsstudie. På Museum der bildenden Künste i Leipzig finns en studie i olja med titeln Badande flickor och på Malmö Konstmuseum en dito med titel Studie till Ute. En senare replik (1890) finns på Konstmuseet Ateneum i Helsingfors. Kristoffer Arvidsson

Washington, The Phillips Collection, 2017-10-07 - 2018-01-06 Konstcentret Retretti, 2004-05-27 - 2004-08-29, kat. 4 Barcelona, Museu d'Art Modern del MNAC, 1995-06-02 - 1995-07-16, kat. 100 Madrid, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, 1995-03-30 - 1995-05-15, kat. 100 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27 Mora, Zornsamlingarna, 1991-06-01 - 1991-09-15 Mora, Zornsamlingarna, 1989-06-10 - 1989-08-20, kat. 47 Paris, Société des Artistes Français, Palais de Champs Elysées, 1889 Stockholm, 1889, kat. 122 Göteborg, 1891 Stockholm, Nationalmuseum, 1945, kat. 559 Bologna, Galleria d’Arte Moderna,, 2004

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 60 Anders Zorn. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska Universitets-bokhandeln, Lund 1910, bild s. 16 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 20 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 262-263, 329 Anders Zorn 1860–1920, 27 maj–29 augusti 2004, utg. av Ikka Karttunen, Valerie Vainonen, 2004, kat. 4, s. 83-84, bild s. 18 Sven Sandström, Konsten i Sverige. Det sena 1800-talet – bildkonst och miljökonst, red. Sven Sandström, AWE/Gebers, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1975, bild s. 82 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 279, 291, 364, bild s. bild 123 Madrid, Museo Nacional Cantro de Arte Sofía, Luz del Norte/Llum del Nord/The Light of the North, red. Cristina Torra León, 1995., kat. 100, s. 258, bild s. 259 Teddy Brunius och Oscar Reutersvärd, Samtal om Zorn, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1979, s. nr 71, 72, bild s. nr 71, 72 Tor Hedberg, Anders Zorn. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1901, s. 26, bild s. 17 Tor Hedberg, Anders Zorn, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924, s. 103-105, bild s. 103 Anders Zorn, Självbiografiska anteckningar, red. Hans Henrik Brummer, Bonniers, Stockholm 1982, s. 59, 188-190 Björn Fredlund, ”Ljusets skiftningar – ögonblickets närvaro. Om Anders Zorn och hans konst”, Anders Zorn 1860–1920, 27 maj–29 augusti 2004, red. Ikka Karttunen, Valerie Vainonen, Konstcentret Retretti,, 2004., kat. 4, s. 83-84, bild s. 18 Gerda Boëthius, Zorn. Tecknaren, målaren, etsaren, skulptören, Nord. rotogravyr., Stockholm 1949, s. 252-254, 267, 271, 338, 543, bild s. fig. 97 Gerda Boëthius, Zorn. Svensk och världsvandrare, Rabén & Sjögren, Stockholm 1959, s. 77 Hans Henrik Brummer, Zorn. Svensk målare i världen, Svalan/Bonniers, Stockholm 1975, s. 80-81, bild s. 80 Hans Henrik Brummer, "Zorn. MCMLXXXIX", Zornmuseet 50 år 10 juni–20 augusti, Zornsamlingarna, Mora 1989., s. 121, bild s. 120, bild nr 47 Inger Fredriksson, Anders Zorn. Mannen, Mästaren, Myten, Bokförlaget Öppna Ögon, 1984, s. 32-33, bild s. 32 Georg Pauli, Opponenterna, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1927, s. 250 Gerda Boëthius, Zorn. Människan och konstnären, Konst och kultur, Stockholm 1960, s. 95-103 Tor Hedberg, Anders Zorn, Geber, Stockholm 1910, s. 34, 38 Carl G. Laurin, Anders Zorn. Med 16 bilder, Stockholm 1910, s. 222 Tor Hedberg, Anders Zorn. Ungdomstiden 1860–1893, Sveriges allmänna konstförening, Stockholm 1923, s. 103, 105-106 Petra ten-Doesschate Chu, Nineteenth-Century European Art, Prentice-Hall, Boston 2011, s. 438-441, bild s. fig. 18-13 Birgitta Sandström, Anders Zorns vattenbilder/Anders Zorn’s Water Picture/Die Wasserbilder von Anders Zorn/Images d’eau d’Anders Zorn, red. Birgitta Sandström, Zornsamlingarna, Mora 1991., bild s. 40 Tortsen Gunnarsson, Nordic Landscape Painting in the Nineteenth Century, Yale University Press, New Haven och London 1998, s. 185-186, bild s. 186 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 133 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 54-55, 101-102, bild s. färgplansch Georg Pauli, Konstnärsbrev. Första volymen, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1928, s. 47 Georg Pauli, Konstnärsbrev II, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1928, s. 31 Hans Henrik Brummer, Anne-Marie Eze, Michelle Facos et al., Anders Zorn. A European Artist Seduces America, red. Oliver Tostmann, Isabella Stewart Gardner Museum och Paul Holberton publishing, Boston och London 2013., bild s. 18 fig. 5 Johan Cederlund, Hans Henrik Brummer, Per Hedström et al., Anders Zorn. Sweden’s Master Painter, Fina Arts Museums of San Franciscon, Skira Rizzoli, San Francisco, New York 2013., s. 69 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 162, bild s. 202-203 bild s. 187, 180