Molnet

Molnet

1895

Olja på duk

Mått 112,00 x 103,00 cm Ram 141,50 x 132,50 x 6,00 cm

GKM 0360

Gåva av konstnären 1903

Ett fåtal dominerande former ger detta landskap en kraftfull verkan: den gräsklädda sluttningen, stigen som slingrar sig upp mellan de mörka, enhetliga träden och det vita, runda molnet som dominerar den blå himlen. Himlen genomkorsas även av tunna molnslöjor som stramar upp kompositionen och förstärker molnets dominerande roll i bilden. Prins Eugen har här frångått sin metod att söka motiv i naturen och istället konstruerat bilden i ateljén med hjälp av skisser. Enligt konstnären har Molnet sitt ursprung i en vision. (Intervju 1945) I solnedgången fick prinsen i ateljén syn på en målning vänd upp och ned på staffliet, och tyckte sig i den se en dalsänka med en stig, några voluminösa träd och ett stort moln. Motivet återfann han vid en äng nedanför en kulle vid Lilla Tyresö, där prinsens från 1894 tillbringade somrarna. Han utförde noggranna skisser och påbörjade en undermålning. När han återvände till samma plats sommaren därpå kunde han inte återfinna det. Ursprungligen målade prinsen en sol i bildens centrum men ersatte senare denna med ett moln. Molnet färdigställdes sommaren 1895. Målningen i Göteborgs konstmuseum är den första versionen av totalt sex av samma motiv. De övriga versionerna målade han mellan 1896 och 1941. Genom sin betoning av formen har målningen åtskilligt gemensamt med syntetismen. Konstnärerna i denna riktning, utgående från Paul Gauguin, ville ersätta impressionismens registrering av intrycken med en fastare, mer reflekterad form som korresponderade med en inre upplevelse av motivet. Moln förekommer i tidens nationalromantiska diktning, bland annat hos Werner von Heidenstam i dikten ”Molnet” i Vallfart och vandringsår (1888). Målningen har en tydlighet i formen och en klarhet i färgerna men är samtidigt fantasieggande. Träden tycks nästan vara levande individer. Och vad finns bakom kullens krön? Vart för oss stigen? Molnet kan tolkas som en allegori över livet och människans ovisshet om sitt öde. Konstnären skänkte målningen till Göteborgs konstmuseum 1903. Kristoffer Arvidsson Från #veckansverk i sociala medier, 2021: ”Molnet” målades av prins Eugen 1895. Den är den första av totalt sex målningar med samma motiv, de andra målades mellan 1896 och 1941. I en intervju 1945 berättade prinsen att motivet kommer ur en vision då han såg en av sina målardukar upp och ner i ateljén; han tyckte sig se en dal med en stig, träd och ett moln. Han hittade sedan motivet på Tyresö där han ofta spenderade sina somrar, och påbörjade flera skisser och förberedelser för sin målning. Från början fanns en sol i målningens centrum, men den ersattes sedan av molnet. Bakom molnet är himlen friskt blå, träden lummiga och gröna. En stig slingrar sig över ängen i dalsänkan, bort mot horisonten. Det är nästan omöjligt att inte undra vad som finns därbakom. Prins Eugen föddes 1865 och var kung Oscar II:s och drottning Sophias fjärde och yngste son. Han visade tidigt begåvning och intresse för målning och teckning. Under uppväxten fick han undervisning av olika konstnärer, men att han skulle välja konstnärsyrket som huvudsyssla ställde familjen sig tveksam till. Tills slut godkändes ändå hans val och han kunde helt ägna sig åt konst; både att utöva yrket och att samla på den. Idag kan det verka främmande att föräldrarna ska godkänna barnens yrkesval, men i slutet av 1800-talet, och särskilt för en person med kunglig ställning, var det självklart.

Jenischpark, Hamburg, Ernst Barlach Haus - Stiftung Hermann F. Reemtsma, 2006-09-24 - 2007-01-07 Rom, Galleria Nazionale d’Arte Moderna; Museo Boucompagni Ludovisi, 2002-12-13 - 2003-02-09, kat. 8 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1989-12-26 - 1990-02-25, kat. 10 Oslo, Nasjonalgalleriet, 1988-10-22 - 1988-12-11, kat. 37 Eskilstuna, Eskilstuna konstmuseum, 1987-02-22 - 1987-03-22, kat. 27 Düsseldorf, Stadtmuseum Düsseldorf, 1984-11-28 - 1985-01-13, kat. 16 Cincinnati, Cincinnati Art Museum, 1984-03-31 - 1984-05-13, kat. 15 Toronto, Art Gallery of Ontario, 1984-01-13 - 1984-03-11, kat. 15 Malmö, Pildammsparken, 1914-05-15 - 1914-10-04, kat. 366 Oslo (Kristiania), Blomqvists konsthandel, 1901 Oslo, Christiania Kunstforening, 1925, kat. 8 Oslo, Kunstnerernes Hus, 1932, kat. 41 Göteborg, Konstföreningen, 1895 Berlin, 1896 Stockholm, 1897 Helsingfors, Konstmuseet Ateneum, Finlands konstakademi, 1925, kat. 7 Amsterdam, Stedelijk Museum, 1928, kat. 16 Bryssel, Palais des Beaux-Arts, 1935, kat. 7 Stockholm, Nationalmuseum, 1948, kat. 125 Varberg, Varbergs museum, 1986, kat. 17

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 193, bild s. färgplansch V Birgit Rausing, "Måleriet", Signums svenska konsthistoria. Konsten 1890–1915, Bokförlaget Signum, Lund 2001, s. 251, bild s. 251 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 396-397, bild s. 398 Rom, Galleria Nazionale d’Arte Moderna; Museo Boucompagni Ludovisi, Atmosfere del Nord. La cultura figurativa svedese all'inizio del XX secolo, 2002., kat. 8, s. 40 Michelle Facos, Nationalism and the Nordic Imagination. Swedish Art of the 1890s, University of California Press, Berkley, Los Angeles, London 1998, s. 161-162, bild s. fig. 80, 162 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 139-140, bild s. 138 Viggo Loos, Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860–1885, Sveriges allmänna konstförening, Stockholm 1945., s. 314 Axel Gauffin, Prins Eugen. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund 1913, bild s. omslag Hans Henrik Brummer, Eugen. Ein Prinz malt Schweden, Ernst Barlach Haus - Stiftung Hermann F. Reemtsma/Kerber Verlag, 2006., bild s. 97 Dag Widman, Prins Eugens Waldemarsudde. En målarprins och hans hem, Byggförlaget, Stockholm 1995, s. 29-30 Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Prins Eugens konst, Nordisk fotogravyr, Stockholm 1935, s. 24-25, bild s. 69 Hans Henrik Brummer, Bengt Nyström, Allan Ellenius, Prins Eugens Tyresöbilder, 1989., kat. 10, s. 7-9, 21-31, 35-37 Dag Widman, Tone Skedsmo, Svein Olav Hoff, Prins Eugen (1865–1947), Nasjonalgalleriet, Oslo 1988., kat. 37, s. 10, 13 Ragnar Hoppe, "Konstnären Prins Eugen", Till Prins Eugen. Närkeshärtigen, konstnären, Örebro Läns Museums Konstavdelning, Örebro 1935, s. 1, 28, bild s. 10 Axel Gauffin, Konstnären Prins Eugen, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1915, s. 43-46, 48, 51, 68, bild s. 44 Georg Pauli, Eugen. Målningar, akvareller, teckningar, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1925, s. 10, bild s. 11 Ole Ingolf Jensen, Så målade Prins Eugen. Undersökning av pigment, måleriteknik och konstnärligt uttryck baserat på naturvetenskapliga metoder, diss. Göteborgs universitet 2001, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, avdelningen för kulturvård, Göteborgs universitet, Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg 2001, s. 10, 13, 40, 43, 52, 64, 114-118, 164, 165, 170-172, 180, 188, 194-195, 221, 229, 239-240, 244, 255-256, 288, bild s. 113, 229 Inga Zachau, Prins Eugen. Det öppna landskapets skildrare, Signum, Lund 1991, s. 38, 70 Inga Zachau, Prins Eugen. Nationalromantikern, Signum, Lund 1989, s. 131, 161, 172, 197-212, bild s. 200 Gertrud Serner, Konstnären Prins Eugen, AB Arbetarnes Tryckeri, Stockholm 1948, bild s. 6 Eric Wennerholm, Prins Eugen. Människan och konstnären, Bonniers, Stockholm 1982., s. 94, 97 Georg Pauli, Prins Eugen. Hans konst och hans närmaste konstnärskrets, Åhlén & Åkerlunds förlag (Albert Bonnier), Stockholm 1935., s. opag. Gustaf Lindgren, Eugen "the Painter Prince of Sweden" and His Waldemarsudde, Göteborg 1952., s. 6, 15, bild s. 15 Prins Eugen, Breven berätta. Upplevelser och iakttagelser åren 1886–1913, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1942, s. 161, 164, 181 Hans Henrik Brummer, Prins Eugen. Minnet av ett landskap, red. Hans Henrik Brummer och Christina Wistman, 1998., kat. 104, s. 8, 9, 53, 108-112, 177-179, 284-285, bild s. 109, 285 Oscar Levertin, Svenska landskap. Stockholmsnaturen i svensk dikt, Bonnier, Stockholm 1905, s. 47 Dag Widman och Arne Wahlberg, Prinz Eugen 1865–1947. Gemälde–Graphik, Stadtmuseum Düsseldorf, Düsseldorf 1984., kat. 16 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundet 1891–1920, red. Sixten Strömbom och Bo Wennberg, Nationalmuseum, Stockholm 1948., kat. 125 Varberg, Varbergs museum, Prins Eugen och det svenska landskapet, Hallands länsmuseer/Varbergs museum, Varberg 1986., kat. 17 Eskilstuna, Eskilstuna konstmuseum, Prins Eugen. Målningar – akvareller. Eskilstuna konstmuseum 50 år, jubileumsutställning, 1987., kat. 27 Gustaf Lindgren, Prins Eugen, Bokkonst, Göteborg 1944, s. 41 Bengt Nyström, "Prins Eugen. Sommarmålaren på Lilla Tyresö", Dalaröleden, red. Carl Henric Reiher, Skärgårdsstift i Stockholms län, Stockholm 1998, s. 45, 55-57 Allan Ellenius, Landscape and Monumentality. An Essay in Practical Criticism, 1967 Barbro Löfquist, "Prins Eugen 1864–1947, Molnet 1895", Hässle information, red. Marianne Hein, 1987, s. opaginerad Prins Eugen, "Konstnärsförbundets män", Ord och Bild, 1936, s. 464 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, Konstverkens födelse. Svenska 1800-talsskisser, 1971., s. opag Tortsen Gunnarsson, Nordic Landscape Painting in the Nineteenth Century, Yale University Press, New Haven och London 1998, s. 233-238, bild s. 237, 239 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 169 Roald Nasgaard, The Mystic North. Symbolist Landscape Painting in Northern Europe and North America 1890–1940, University of toronto Press, Toronto, Buffalo, London 1984., s. 68, bild s. 69 bild 37 Tomas Björk, Anna Meister, Karin Sidén et al., Konstnärskolonin på tyresö, red. Anna Meister, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm 2013., s. 30-33, bild s. 31 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 209, bild s. 208 Nils-Olof Olsson, Sverige genom konstnärens öga, red., Arena, Malmö, 2020., bild s. 168