Porträttstudie

Porträttstudie

1892 - 1893

Tempera på pannå

Mått 24,00 x 18,00 cm Ram 43,50 x 37,50 x 5,00 cm

GKM 0639

Förvärvad 1918

Ett kvinnoansikte har avbildats frontalt i denna lilla målning på pannå. Men hennes blick möter inte vår. Istället ser hon tomt framför sig med ett sorgset uttryck, liksom sluten inom sig själv. Hon har mörka ögon och markerade ögonbryn, röda läppar och rouge på kinderna. Den unga kvinnan är sminkad och klädd i en iögonfallande röd hatt och en elegant klänning med hög krage. Mer än ett porträtt av en individ ter sig denna studie som en karaktärisering av en typ: den urbana kvinnan som lämnat ett annat liv och trätt in i storstaden men efterhand förlorat sina illusioner. Studien har troligen tillkommit i Berlin 1892 eller 1893. Edvard Munch kan ha använt sig av en professionell modell. Men målningen kan också vara mer av en idéskiss. Den tycks snabbt utförd med delvis laserande penseldrag så att pannån på sina ställen lyser igenom. Munch utförde flera frontala kvinnoporträtt, bland annat av systern Inger, men vanligen i helfigur. Det finns ett självporträtt från samma tid, Självporträtt under masken (1892), där ett liknande kvinnoansikte förekommer i skepnad av en demonisk mask som en del av en dekorativ fris mot den röda väggen bakom den elegant klädde konstnären. Masken har samma triangelformade näsa, samma markerade ögonbryn och rödsminkade kinder. Den unge konstnären befinner sig i en opiumhåla pulserande av erotisk hetta. Över sitt huvud sitter kvinnoansiktet, redo att sluka honom med sin stora mun. Under sin tid i Berlin rörde sig Munch i stadens konstnärliga och intellektuella bohemkretsar och lät sig inspireras av dess karaktärer. Kvinnans frigörelse och relationen mellan könen stod i fokus för tidens idédebatt. I symbolismen framställs kvinnan ofta som en demonisk gestalt. De ambivalenta känslorna inför kvinnan som mor och madonna, men också som demonisk förförerska, är ett genomgående tema i Munchs bildvärld under 1890-talet. Men i denna tillsynes oansenliga studie verkar han, till skillnad från i självporträttet, inte vilja demonisera. Kvinnan har istället skildrats med sympati, som om han levde sig in i hennes situation Kristoffer Arvidsson

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2002-09-28 - 2003-01-06, kat. 13

Lena Boëthius, Björn Fredlund, Marit Ingeborg Lange, Axel L Romdahl, Edvard Munch, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, 2002., kat. 13, s. 58, bild s. 59 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 242 Mille Stein, Göteborgs konstmuseum. Registrering av fire Munchmalerier med hensyn på opprinnelig tilstand, 2018.