Vampyren

Vampyren

1893

Olja på duk

Mått 80,50 x 100,50 cm Ram 101,00 x 121,00 x 8,00 cm

GKM 0640

Inköpt 1918 med bidrag av I Lignell, H Wijk & C M Pineus

En kvinna omfamnar en man som vilar sitt nedböjda huvud mot hennes kropp. Hon kysser hans nacke medan det röda, utspridda håret faller ner över de båda, påminnande om rännilar av blod. Mannen är mörkt klädd och hans drag endast antydda. Ljuset faller över kvinnans högra arm och hand och hennes delvis dolda ansikte med den spetsiga näsan och de smala, vinklade ögonen. Paret bildar en gemensam, pyramidformad kropp som kastar en blå skugga upp åt höger över den flimrande, rödbruna väggen. Bildrummet är kompakt, formerna förenklade. I centrum för konstnärens uppmärksamhet står de två gestalternas komplicerade möte: mannen som söker tröst hos kvinnan, kvinnan som kärleksfullt kysser honom i nacken men samtidigt antar en skrämmande skepnad. Att den komplikationsfyllda relationen mellan man och kvinna är ämnet för verket framgår av den titel som Edvard Munch gav målningen när den visades i Berlin i en hyrd lokal på Unter den Linden nummer 19 i december 1893: Kärlek och smärta. I ”Min madonna” beskriver Munch den episod som målningen skildrar: ”Han lade sitt huvud vid hennes bröst. Han hörde hennes hjärtslag – kände blodets gång i hennes ådror – och han kände två brinnande läppar mot sin nacke. En rysning for genom kroppen – en så rysande vällust att han krampaktigt tryckte henne till sig.” De ambivalenta känslorna inför kvinnan som mor och madonna, men också som demonisk förförerska, är ett genomgående tema i Munchs bildvärld under 1890-talet. Munchs upptagenhet vid den konfliktfyllda relationen mellan könen har en bakgrund i personliga upplevelser men den var också ett stort tema i tidens konst och kulturdiskussion. Kvinnans frigörelse innebar att hon tog sig in på manliga områden, vilket hotade den traditionella rollfördelningen mellan könen. Detta, liksom frigörelsen av kvinnans sexualitet, uppfattade av många män som skrämmande. Somliga förfasade sig över feminiserade män och maskuliniserade kvinnor och befarade att mänsklighetens fortlevnad stod på spel. I symbolismen framställs kvinnan ofta som en demonisk gestalt. Munch påverkades av Friedrich Nietzsches och August Strindbergs inlägg i frågan. Även Munchs skräck för syfilis kan antas ligga till grund för hans motsägelsefulla kvinnobilder. Att Munch framställde kvinnor som ömsom upphöjda och åtråvärda, ömsom hotfulla gestalter är alltså typiskt för tidens idéklimat även om Munch ger temat en både mer personlig och universell innebörd. Sin nuvarande titel Vampyr gavs målningen inte av konstnären utan av Munchs vän, den polske författaren och anarkisten Stanislaw Przybyszewski i en monografi utgiven 1894. Przybyszewski beskriver hur mannen viljelöst rullar sig i djupet medan kvinnan biter honom ”med tusen gifttungor och med tusen gifttänder”. Tydligen var Munch inte främmande för denna tolkning då han fortsättningsvis visade målningen under den av Przybyszewskis angivna titeln. Munch utförde flera versioner av motivet i olika tekniker. Motivet har sin upprinnelse i en teckning från 1890. Målningen i Göteborgs konstmuseum, som utfördes i Berlin 1892, är den första målade versionen. När Munch 1918 sammanställde en utställning av Livsfrisen – hans serie med målningar som behandlar livets villkor – gav han den en ny titel: Kvinna som kysser mannens nacke. Kanske ville han distansera sig från sekelskiftets könsdiskussion och låta betraktaren fritt tolka bilden genom en mer prosaiskt beskrivande titel. Kristoffer Arvidsson

London, Tate Modern, 2012-06-28 - 2012-10-14 Frankfurt, Schrin Kunsthalle, 2012-02-09 - 2012-05-28 Paris, Centre Pompidou, 2011-09-22 - 2012-01-23 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2002-09-28 - 2003-01-06, kat. 14 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27

Livskraft. Vitalismen som kunstnerisk impuls 1900–1930, Munch-museet, Oslo, 2006, s. 18 Lena Boëthius, Björn Fredlund, Marit Ingeborg Lange, Axel L Romdahl, Edvard Munch, red. Björn Fredlund, Göteborgs konstmuseum, 2002., kat. 14, s. 60, 126, bild s. 61 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 255 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 75-77 François Albera, Magne Bruteig, Clément Chéroux et al., Edvard Munch. The Modern Eye, red. Angela Lampe och Clément Chéroux, Tate (Centre Pompidou), London (Paris) 2012., s. 29, 31, bild s. 44 (bild 14) Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 242, 246-247, bild s. 244 Axel Romdahl, "Edvard Munch i Konstmuseet", Göteborgs Museum Årstryck 1944, Göteborg 1944., s. 90 Mille Stein, Göteborgs konstmuseum. Registrering av fire Munchmalerier med hensyn på opprinnelig tilstand, 2018. Axel L. Romdahl, "Göteborgs Konstmuseum", Konstrevy, specialnummer om Göteborg, årg. XV, red., 1939., bild s. 13 Juliet Simpson et al., Gothic Modern. From Edvard Munch to Käthe Kollwitz, red. Juliet Simpson, Anna-Maria von Bonsdorff, Katja Ikäläinen, Hirmer, Ateneum, Nasjonalmuseet, Helsingfors, 2024., bild s. 62