Stora bryggeriet

Stora bryggeriet

1890

Olja på duk

Mått 68,00 x 100,00 cm Ram 101,00 x 132,00 x 8,00 cm

GKM 1839

Gåva av Elsa Sauer till minne av Ernst Leonard Linden 1970

I denna interiör från Hamburgerbryggeriet i Stockholm skildras kvinnor i arbete i en svagt belyst sal. Bryggeriets lagringsutrymmen krävde svala temperaturer och placerades i källaren. Ljuset kommer in från små källargluggar nära taket. Miljön verkar fuktig och slamrig. Man kan nästan känna den söta doften av öl. Målningen går i murriga gröna och röda toner, från cyprisk umbra till mörkockra. Lampor utanför bilden bildar reflexer i golvet i form av två ljuspelare i vänstra delen av bilden. I fonden, längst in i bilden, sitter tre dalkullor och arbetar vid stora tapptunnor. Kvinnan i mitten, med den vita sjaletten, fyller tomma buteljer med öl och räcker därefter de fyllda ölflaskorna med höger hand till kvinnan intill som korkar dem med en korkningsmaskin. Ölfaten bildar fyra mörka rundlar mot den ljusare väggen. Tunnan längst till vänster är avskuren av bildens vänsterkant. Till höger sitter sju dalkullor i sjalett och skyddsförkläde längs en trävägg. De fäster blicken i knäet där deras flinka händer vant förbereder öletiketter till ölbuteljerna. Tillsammans bildar de en diagonal in i bilden. Anders Zorns målning uttrycker socialt engagemang för arbeterskornas hårda slit. Det var ett tungt arbete att skölja, fylla och korka buteljerna. Att sätta på etiketterna krävde ett speciellt handlag. Kvinnorna kallades bryggerikullor och kom i stora skaror från Dalarna, lämnade sin hembygd för att försörja familjen, liksom Zorns mor hade gjort en gång. Zorn blev till genom moderns förbindelse med en bryggmästare på Svartbäcksbryggeriet i Uppsala. Målningen är också ett industrihistoriskt dokument. Motivet är hämtat från en arbetssal i Hamburgerbryggeriet i Stockholm, vars verksamhet något år tidigare flyttats från Luntmakaregatan till Surbrunnsgatan. Efter att Anders Zorns far, Leonhard Zorn, avlidit i Finland utan att ha träffat sonen, fick Zorn fortsatt stöd och uppmuntran från chefen för Hamburgerbryggeriet, Franz Heiss. Senare ställde han bryggeriets lokaler till förfogande då den internationellt kände konstnären ville måla detta djupt personliga motiv. I Paris, dit Zorn flyttade 1888, lärde han känna den tyske målaren Max Lieberman. Det är möjligt att han genom sin kontakt med Lieberman börjat intressera sig för att skildra människor i arbete. Bryggerimiljön passade särskilt väl för detta syfte. Zorns konstnärsöga attraherades av, som han själv skriver, ”dessa bryggeri-interiörer med den fuktiga imman av varmt sköljvatten våta golf och den mystiska dagern i gas- och dagsljus stridande om herraväldet samt kullornas skinande vaxförkläden nakna starka armar, som kom bryggardrängarnas på skam och så dessa olikfärgade huvudbonader från olika socknar därhemma.” Zorn målade flera bryggeriinteriörer i Hamburgerbryggeriet i Stockholm, som Den gamla sköljboden, Bryggeriinteriör (Zornmuseet i Mora), Bryggeri (Zornmuseet i Mora) och Lilla bryggeriet, samt Avsyningen, Bryggeriarbeterskan och Flaskplockerskan. Han utförde även ett par etsningar på temat. Målningen på Göteborgs konstmuseum är den Zorn själv tillmätte störst betydelse. Kristoffer Arvidsson

Charlottenlund, 2021-09-16 - 2022-01-09 Stockholm, 2021-02-18 - 2021-08-28 Haag, 2020-10-10 - 2021-01-31 San Francisco, Legion of Honour Fine Arts Museums of San Francisco, 2013-11-09 - 2014-02-02 Boston, Isabella Stewart Gardner Museum, 2013-02-28 - 2013-05-13, kat. 7 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 2010-10-23 - 2011-01-30 Mora, Zornmuseet, 2010-05-13 - 2010-09-14 Lillehammer, Lillehammer Kunstmuseum, 2007-05-31 - 2007-09-09 Brescia, Italien, Palazzo Martinengo, 2001-07-07 - 2001-11-25, kat. 81 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1994-12-26 - 1995-03-26, kat. 48 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1994-09-15 - 1994-12-11, kat. 48 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27 Modum, Stiftelsen Modums Blaafrveværk, 1990-05-12 - 1990-09-30, kat. 96 München, Kunsthalle der Hypo-Kulturstiftung, 1990-01-23 - 1990-03-18, kat. 54 Kiel, Kunsthalle zu Kiel, 1989-09-03 - 1989-10-22, kat. 54 Mora, Zornsamlingarna, 1989-06-10 - 1989-08-20, kat. 105 Paris, Musée du petit palais, 1987-02-21 - 1987-05-17, kat. 137 Düsseldorf, Kunstmuseum Düsseldorf, 1986-10-26 - 1987-02-01, kat. 108

Anders Zorn. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska Universitets-bokhandeln, Lund 1910, bild s. 19 Anders Zorn 1860–1920, 27 maj–29 augusti 2004, utg. av Ikka Karttunen, Valerie Vainonen, 2004, s. 72-74, 86 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, bild s. bild 139 Im Lichtes des Nordens. Skandinavische Malerei um die Jahrhundertwende, Düsseldorf, Kunstmuseum Düsseldorf, 1986, kat. 108, s. 298-299, bild s. 299 Paris, Musée du petit palais, Lumières du Nord. La peinture scandinave 1885–1905, 1987., kat. 137, s. 364, bild s. 365 Teddy Brunius och Oscar Reutersvärd, Samtal om Zorn, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1979, s. nr 7, 8, bild s. nr 7 Tor Hedberg, Anders Zorn. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1901, s. 26-28., bild s. 19 Tor Hedberg, Anders Zorn, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924, s. 143-148, bild s. 143 Hans Henrik Brummer, Anders Zorn. Till ögats fröjd och nationens förgyllning, Nordstedts, Stockholm 1994., s. 157-159, bild s. 159 Björn Fredlund, ”Ljusets skiftningar – ögonblickets närvaro. Om Anders Zorn och hans konst”, Anders Zorn 1860–1920, 27 maj–29 augusti 2004, red. Ikka Karttunen, Valerie Vainonen, Konstcentret Retretti,, 2004., s. 72-74, 86 Gerda Boëthius, Zorn. Svensk och världsvandrare, Rabén & Sjögren, Stockholm 1959, s. 97 Modum, Stiftelsen Modums Blaafrveværk, Anders Zorn 1860–1920, red. Tone Sinding Steinsvik och Øystein Naper, 1990., s. 90, bild s. 96 Hans Henrik Brummer, Zorn. Svensk målare i världen, Svalan/Bonniers, Stockholm 1975, bild s. 5 Hans Henrik Brummer, "Zorn. MCMLXXXIX", Zornmuseet 50 år 10 juni–20 augusti, Zornsamlingarna, Mora 1989., s. 197-199, bild s. 198, bild nr 105 Mora, Zornmuseet, Zorn. Mästerverk, red. Johan Cederlund, Arena, Malmö 2010, s. 84, bild s. 85 Hans Henrik Brummer, Anders Zorn, Labyrinth Press, Lillehammer Kunstmuseum, Lillehammer 2007., s. 51-53, bild s. 52 Sten Simonsson, En krönika om brygd, Stockholm 1971, s. 29-31 Erik Forssman, "Stora bryggeriet, 1890", Zorn. Mästerverk, red. Johan Cederlund, Zornmuseet, Mora, Arena/Åmells Art Books, Malmö 2010, s. 84, bild s. 85 Inger Fredriksson, Anders Zorn. Mannen, Mästaren, Myten, Bokförlaget Öppna Ögon, 1984, s. 18-23, bild s. 21 Franz Gerbaes, Anders Zorn, Verlag von Belhagen & Klafing, Bielefeld und Leipzig 1925, s. 12, bild s. bil nr 13 Erik Forssman, ”Anders Zorn und Deutschland”, Anders Zorn 1860–1920. Gemälde, Gouachen, Zeichnungen, Radierungen, red. Jens Christian Jensen, Kunsthalle zu Kiel, Kiel 1989, s. opag. Hans Henrik Brummer, Anne-Marie Eze, Michelle Facos et al., Anders Zorn. A European Artist Seduces America, red. Oliver Tostmann, Isabella Stewart Gardner Museum och Paul Holberton publishing, Boston och London 2013., kat. 7, s. 106-108, bild s. 107 Johan Cederlund, Hans Henrik Brummer, Per Hedström et al., Anders Zorn. Sweden’s Master Painter, Fina Arts Museums of San Franciscon, Skira Rizzoli, San Francisco, New York 2013., s. 74, 211, bild s. 146-147 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 163 Zorn. En svensk superstjärna, red., Nationalmuseum, Stockholm, 2021., kat. 116, s. 97-98, 165, bild s. 102-103 Carl-Johan Olssonoch Johan Cederlund, Anders Zorn. Det bedste under solen, red. Morten la Cour, Ordrupgaard, Köpenhamn, 2021., kat. 19, bild s. 151