Kvinna i blått

Kvinna i blått

1933 - 1937

Olja på duk

Mått 74,00 x 52,00 cm Ram 89,50 x 67,30 x 4,50 cm

GKM 1977

Inköpt 1977

Kvinna i blått är utförd någon gång mellan 1933 och 1937. 1932 hade Åke Göransson förklarats sinnessjuk och fick därmed tillgång till en liten sjukpension. Han fortsatte dock att vårdas hemma av modern tills situationen 1937 blev outhärdlig och han togs in på Lillhagens mentalsjukhus. Under denna tid förändrades hans måleri från analytiska studier i väl stämda färgplan till mer ångestridna och allt märkligare bilder. Göransson, som nu gick upp i färg, målade ofta över äldre bilder. En del tidigare målningar omarbetades med förhöjd färg. Kvinna i blått visar en kvinna, vänd åt höger, iklädd en djupblå blus. Den högra armen är höjd, kanske vilar den på ett ryggstöd. Huvudet, som har en kortklipp röd pagefrisyr, är vänt åt höger så att ansiktet avtecknar sig i profil. Ett starkt vitt ljus ligger över nacken och hakan. Området runt ögat är färgat i samma intensivt blå ton som blusen. Bakgrunden är indelad i ett rödbrunt fält nertill och ett ett blått fält ovanför, kanske en himmel. Figuren, som har stora likheter med konstnärens fästmö Inga, är något deformerad. Penselskriften är typisk för Göranssons sena produktion, med virvlande vispande penseldrag, ibland utförda med fingrarna. Kulören är omväxlande mättad och blandad med vitt. Porträttet av fästmön är troligen inte utfört direkt inför modellen. Vid denna tidpunkt levde paret åtskilda på grund av Göranssons sjukdom. Vittnesmål uppger att hon likväl fanns i hans tankar, bland annat genom uttryck av svartsjuka. Vid ett tillfälle, när Inga besökte lägenheten i Landala, vägrade han kännas vid henne och påstod att brodern fört dit en vilt främmande kvinna, som visserligen var väldigt lik Inga. Anekdoten får ses som ett utslag av Göranssons sjukdom som också präglar målningens oroliga, nästan hallucinatoriska uttryck. Man kan likväl se spår av Göranssons grund i en finstämd kolorism som här används för att frammana bilden av den saknade fästmön. Kristoffer Arvidsson

Nils Ryndel, Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Åke Göransson, Inge Schiöler. Fyra färglyriker från västkusten, red., Signum, Lund, 1984., s. 148-152, bild s. 150 Nils Ryndel och Björn Fredlund, Skimrande västkust. Färglyrik från Kylberg till Schiöler, red. Lena Boëthius, Göteborgs konstmuseum, Göteborg, 1987., bild s. 76 Nils Ryndeloch Bo Särnstedt, Skimrande västkust. Färglyrik från Kylberg till Schiöler, red., Liljevalchs Konsthall, Stockholm, 1986., kat. 75, bild s. 46 Björn Axlund, Färgformen. Åke Göranssons liv och konst, red., Raster Förlag, Stockholm, 2002., s. 143, 197, bild s. 147, 197 Isak Nilsonoch Anna Hallberg, Färgens Tröst. Åke Göransson, red. Isak Nilson, Liljevalchs konsthall, Stockholm, 2022., bild s. 77 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Martin Gustavsson, Andrea Kollnitz, Lydia Sandgren, Patrik Steorn, Jeff Werner, Håkan Wettre och Eva Zetterman, Den underbara färgen. Göteborgskolorismen i nytt ljus (Wonderful Colour: Gothenburg Colourism in a New Light), red. Kristoffer Arvidsson, Göteborgs konstmuseum och Appell Förlag, Göteborg/Stockholm, 2023., bild s. 38, 226