Näckrosor

Näckrosor

1907

Olja på duk

Mått 106,00 x 73,50 cm Ram 129,00 x 96,00 x 10,00 cm

GKM 2232

Testamentarisk gåva av Gerda Sigvaldason 1988

Näckrosor hör till Claude Monets sena, stämningsfulla och mer subjektiva, nästan introverta måleri. Hela den stående bildytan upptas av en vattenspegel där trädvolymer och den brinnande skymningshimlens ljus reflekteras. Trädreflexernas böljande, lodräta linjer bryts mot näckrosornas flytande öar, som grupperar sig i perspektiv, i förgrunden sedda snett ovanifrån och längre in i bilden från sidan med mindre avstånd emellan så att de bildar horisontella former i ytplanet. Ingen strandkant eller himmel syns i detta djärva utsnitt, bara speglingen och näckrosorna. Monet har koncentrerat sig på ljusreflexerna och färgen. De summariskt utförda detaljerna löses upp i ett virrvarr av synliga penseldrag. Det gula ljuset tonas ut i blågrått mot förgrunden. Trädens spegelbilder går i grönt med inslag av ockra och engelskt rött medan näckrosorna skiftar i kallare grönt och blått. Med sina murriga färger skapar målningen en stämningsfull, lite melankolisk höstatmosfär. Dagen, liksom sommaren, är på väg att ta slut. Målningen kan också få en att associera till livets höst. Näckrosor utfördes 1907 – året för Pablo Picassos målning Flickorna från Avignon liksom för kubismens och modernismens födelse. Med sin impressionism var Monet en av dem som lade grunden för modernismen. Men till skillnad från modernisterna höll Monet fast vid verklighetsiakttagelsen. Han ville återge ljuset och färgerna i sin älskade trädgård i Giverny. Detta hindrade honom inte från att röra sig mot det abstrakta, en utveckling som kulminerade i hans svit med stora näckrosmålningar för Orangeriemuseet i Paris som Monet arbetade med fram till sin död 1926. Näckrosor i Göteborgs konstmuseum ingår i en serie om femton målningar med stående format och kan ses som en station på vägen i denna utveckling. Näckrosor är både ett stycke förförisk naturåtergivning och en långtgående abstrahering av motivet där bildytan betonas på ett sätt som förebådar den abstrakta expressionismen på 1940-talet. Den närmast vetenskapliga metod som Monet tidigare begagnat sig av i relation till verkligheten, får här ge vika för ett mer subjektivt förhållningssätt till naturen där den, i ett måleri med en djupare klangbotten, tillåts återspegla konstnärens känslor inför livet. Kristoffer Arvidsson

Århus, 2015-10-09 - 2016-01-10, kat. 91 Liverpool, Tate Liverpool, 2012-06-22 - 2012-10-28 Stuttgart, Staatsgaleri Stuttgart, 2012-02-11 - 2012-05-28 Stockholm, Moderna museet, 2011-10-08 - 2012-01-15 Stockholm, Nationalmuseum, 2007-02-22 - 2007-05-27 Zürich, Kunsthalle Zürich, 2004-10-29 - 2005-03-13, kat. 47 Basel, Fondation Beyeler, 2002-03-28 - 2002-08-04, kat. 24 München, Kunsthalle der Hypokulturstiftung, 2001-11-23 - 2002-03-10 Paris, Musée de l’Orangerie, 1999-05-06 - 1999-08-02, kat. 24 London, Royal Academy of Arts, 1999-01-23 - 1999-04-18, kat. 42 Boston, Museum of Fine Arts , 1998-09-20 - 1998-12-27 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1997-10-11 - 1998-01-06 Humlebæck, Louisiana, 1993-10-08 - 1994-03-06 Läckö slott, 1990-06-17 - 1990-08-19

Barbro Ahlfort, Lena Boëthius, Ingmari Desaix, Folke Edwards, Björn Fredlund, Jonas Gavel, Barbro Löfquist, Anne Pettersson, Håkan Wettre, Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar, red. Håkan Wettre, Palmeblad, Göteborg 1992., s. 71, bild s. 71 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 260, bild s. 257 Jean-Dominique Rey och Denis Rouart, Monet. Les nymphéas. L'intégralité, red. Julie Rouart, Flammarion, Paris 2016., s. 87, bild s. 87, 128 bild s. 87 Magnus Olausson et al., Trädgården. Konst och natur under sex sekler, red. Magnus Olausson, Nationalmuseum, Stockholm, 2023., kat. 186, bild s. 194 Daniel Wildenstein, Monet. Catalogue Raisonné - Werkverzeichnis, Volume IV, Nos. 1596-1983, red., Taschen, Wildenstein Institute, 1996., kat. 1716, s. 792, bild s. 790 Pierre Georgel, Monet. Le cycle des Nymphéas. Catalogue sommaire, red. Josette Grandazzi, Musée national de l'Orangerie, paris, 1999., kat. 24, s. 101, bild s. 101 Jeremy Lewison, Turner, Monet, Twombly. Sent måleri , red., Moderna Museet, Stockholm, 2011., kat. 59, bild s. 201 Magnus Olaussonoch Carl-Johan Olssonoch Bénédicte Gady, Trädgården. Konst och natur under sex sekler, red. Magnus Olausson, Nationalmuseum, Stockholm, 2023., s. 202, bild s. 194 Christopher Yetton, Monet in the 20th Century. An Introduction, red., Royal Academy of Arts, London, 1999., bild s. 44 Ernst Beyeleroch Markus Brüderlinoch Philippe Büttner et al., Claude Monet ...up to digital Impressionism, red., Presetel/Fondation Beyeler, München, Berlin, London, New York/Basel, 2002., kat. 24, bild s. 51 Paul Hayes Tuckeroch George T.M. Schackelfordoch MaryAnne Stevensoch Romy Golanoch John Houseoch Michael Leja, Monet in the 20th Century, red., Yale University Press; Royal Academy of Fine Arts, London; Museum of Fine Arts, Boston, New haven, London, Boston, 1998., kat. 42, bild s. 170 Monet. Lost in Translation, red., Art Centre Basel, ARos, Hirmer, Basel, Århus, 2015., kat. 91, s. 196, bild s. 172, 194 Pierre Georgel et al., Monet. Les nymphéas, red., Connaissance des Arts, Paris, 1999., s. 27, bild s. 26, 27 Christoph Beckeroch Catherine Hugoch Monika Leonhardtoch Linda Schädler, Monet's Garden, red., Kunsthaus Zürich, hatje Cantz Publishers, Zürich, 2004., kat. 47, s. 71, 78, bild s. 77 Jean-Dominique Reyoch Denis Rouart, Monet Water Lilies. The Complete Series, red., Flammarion, 2008., bild s. 87, 128