Hjalmar Gabrielsons självporträttsamling

Hjalmar Gabrielsons samling med självporträtt donerades till Göteborgs konstmuseum 1950. Här finns självporträtt av en lång rad kända konstnärer. Samlingen består mest av svenska och nordiska konstnärer, men även ett antal internationellt kända, som Kurt Schwitters och Käthe Kollwitz. Åren 1909–1921 arbetade Gabrielsson som postexpeditör i Göteborg. Redan då började han samla konst, men det var med hjälp av den förmögenhet han senare byggde upp som hans samling växte. I samlingen ingick, förutom en specialsamling med självporträtt, verk av viktiga moderna konstnärer som Renoir, Cézanne, Chagall, Viking Eggeling, Kandinskij och Lászlo Mohology-Nagy. Samlingen ställdes ut i Sverige vid ett antal olika tillfällen, bland annat på Göteborgs konstmuseum 1949. Efter Gabrielssons död räddades samlingen med självporträtt till Göteborgs konstmuseum genom en donation av hans döttrar. Självporträtt kan betraktas ur många olika aspekter, till exempel som en undersökning av den egna identiteten. Men självporträttet betyder inte att man måste visa sitt ”riktiga jag”. Självporträtten blir alltid en iscensättning där bilden bär på såväl medvetna som omedvetna konstruktioner av det egna jaget och konstnärsrollen. Man kan kanske se det som en parallell till hur många idag presenterar en bild av sig själva på Internet. Där kan vi konstruera vårt liv och vår identitet så som vi önskar framstå. Få konstgenrer är så nära knutna till konstnärsrollen som självporträttet. I Hjalmar Gabrielsons samling kan man se hur konstnärer under 1920- och 1930-talet uppfattade sig själva och sin konstnärsroll. Hur skiljer de sig från dagens konstnärer? Samlingen ger förstås också en bild av hur Gabrielson själv uppfattade konstnärsrollen. Man kan till exempel fundera på hur självporträtten gestaltar kön/genus och vad det får för konsekvenser för hur vi i dag uppfattar vem som är konstnär.