Fiolspelare

Fiolspelare

1894

Olja på duk

Mått 54,00 x 65,00 cm Ram 71,50 x 82,50 x 4,00 cm

F 103

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Timmen är sen. I mörkret kurar två åhörare medan mannen i förgrunden – den finländske målaren och violinisten Väinö Blomstedt – koncentrerat och lidelsefullt gnider fiolen. Det skarpa ljuset faller över fiolspelarens ansikte, medan resten av rummet ligger i mörker i detta klärobskyrmåleri (ljusdunkel). De två figurerna i bakgrunden sitter stilla och lyssnar andäktigt. Från ett annat porträtt av konstnären känns mannen till vänster igen som Werner von Hausen, den finländske symbolistmålaren. Elegant klädd i sina ljusa byxor sitter han med korslagda ben och halvslutna ögon, återgiven snett från sidan. Ansiktsuttrycket är inåtvänt. Mannen till höger, teosofen Charles Grolleau, är istället frontalt återgiven och sitter framåtlutad, med uppspärrade ögon och ett sorgset, nästan förfärat uttryck, som om musiken träffade honom i djupet av hans själ. Ljuset glimmar till i fiolens lack och över violinistens händer. Scenen går i dova umbratoner. Endast männens ansikten lyses upp av ett gulgrönt sken som ger hela scenen en undergångsstämning. Det är inte bara sent på kvällen, utan också sent i livet, kanske till och med sent på jorden. Bilden speglar sekelskiftets orosstämningar, en tid av stora samhällsomvandlingar men också sjukdom och död. Två år efter att bilden målades dog konstnären i tuberkulos. Målningen ger uttryck åt Sager-Nelsons strävan efter att gestalta inre tillstånd snarare än en yttre verklighet. Denna ambition låg i linje med syntetismen och symbolismen – de konstriktningar som diskuterades på caféerna i Paris vid tidpunkten och som han tog så djupa intryck av under sin vistelse i staden. Liksom musiken ger återverkningar hos de olika temperamenten hos åhörarna, genom deras ”själfulla lyssnande”, önskade sig konstnären att målningen skulle ha samma verkan på sina betraktare. Till verket finns flera studier, vilket tyder på att konstnären lade stor vikt vid hur motivet skulle gestaltas. Målningen utfördes i Blomstedts ateljé på Rue Vaugirard 99 (Sager-Nelsons ateljé låg på 103) med en citrongul japansk papperslykta som enda ljuskälla. I Göteborgs konstmuseums ägo finns en studie i svartkrita av motivet. Kristoffer Arvidsson

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 2015-09-19 - 2016-01-24 Stockholm, 1895, kat. 75 Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1915, kat. 18 Stockholm, Nationalmuseum, 1915, kat. 18

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 75 Birgit Rausing, "Måleriet", Signums svenska konsthistoria. Konsten 1890–1915, Bokförlaget Signum, Lund 2001, s. 275, bild s. 274 Nils Gösta Sandblad, "Nordiskt sekelskifte", Bildkonsten i Norden, del 3, Bokförlaget Prisma, (1950) 1972, s. 228, bild s. 228 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 346 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, bild s. 409 Ulf Thorell, Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten Pontus Fürstenberg. Breven berättar, Warne förlag, Partille 2004, s. 119-122, bild s. 121 Axel Gauffin, Olof Sager-Nelson, Sveriges allmänna konstförening, Stockholm 1945, s. 181, bild s. 193 Axel Gauffin, ”Ur Sager-Nelsons utvecklingshistoria. Ett bidrag till kännedomen om nittiotalets psyke”, Kunst og kultur, red. Harry Fett och Haakon Shetelig, John Griegs forlag, Bergen 1920, bild s. 55 Minnesutställning över målaren Olof Sager-Nelson, Göteborgs konstmuseum, 1915, kat. 18, s. 4 Im Lichtes des Nordens. Skandinavische Malerei um die Jahrhundertwende, Düsseldorf, Kunstmuseum Düsseldorf, 1986, bild s. 40 Paris, Musée du petit palais, Lumières du Nord. La peinture scandinave 1885–1905, 1987., bild s. 45 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 188, bild s. 186 Sven Sandström, Ivar Arosenius. Hans konst och liv, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1959., s. 78, bild s. 80 Karl Asplund, Ivar Arosenius, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1928., s. 49 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 175-176, bild s. 177 Johannes Nordholm, "Gåtfullhetens målare. Olof Sager-Nelson och symbolismen i Paris", Arche nr 58-59, 2017., s. 153, bild s. 153 Lotta Nylund et al., Andens rikedomar. Esoterismen och den finländska konstvärlden 1890-1950, red. Nina Kokkinen och Lotta Nylund, Parvs, Helsingfors, 2020., s. 79, bild s. 80-81 bild s. 101