Interiör från Fürstenbergska hemmet vid elektrisk belysning

Interiör från Fürstenbergska hemmet vid elektrisk belysning

1885

Olja på duk

Mått 46,50 x 38,50 cm Ram 70,00 x 62,00 x 9,00 cm

F 12

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

År 1885 återvände Hugo Birger med sin spanska hustru Mathilda tillfälligt till Sverige och återupptog då kontakten med sin mecenat Pontus Fürstenberg. Sommaren tillbringades i Lysekil, där Birger målade och paret blev uppskattade gäster i societeten. Under september besökte de Fürstenberg i Göteborg, där Birger utförde två målningar i den nyinstallerade elektriska belysningen; Fürstenbergska galleriet var det första privathuset i Göteborg med denna nymodighet. Den skissartat utförda målningen i Fürstenbergska samlingen skildrar ett utsnitt av ett rum i våningen vid Brunnsparken. Fru Göthilda Fürstenberg sitter i en av de tre röda fåtöljerna och vänder huvudet mot maken, som står vid en skänk. Han håller ut ena handen i en gest mot ett av de två fönstren, inramade av tunga röda gardiner, som för att understryka något han är i färd att säga. I taket hänger en gnistrande kristallkrona vars skarpa elektriska ljus reflekteras i den magnifika, förgyllda spegeln bakom Pontus Fürstenberg. Interiören ger prov på tidens inredningsideal med mörka färger, rött och guld, mjuka material och stoppade möbler. Målningen är ovanligt impressionistisk i stilen för att vara av Birger, vilket kan bero på att det här inte handlade om någon stort upplagd salongsmålning utan om en mer anspråkslös dokumentation, som dock äger sitt både historiska och konstnärliga värde. Kristoffer Arvidsson Från #veckansverk i sociala medier, 2020: Nu reser vi tillbaka i tiden till 1885. Vi kikar in i paret Fürstenbergs hem och galleri. Idag kallas Fürstenbergska palatset vid Brunnsparken i Göteborg för Palacehuset. Målningen är utförd i akvarell och gouache av Carl Larsson. Här sitter Göthilda Fürstenberg modell för Ernst Josephsson. Hennes make Pontus granskar grafiska blad vid bordet i förgrunden. Rummet är tungt möblerat och pyntat rikligt enligt tidens trend. Långt ifrån ”vitt och fräscht” eller ”less is more”. Paret Fürstenberg var konstsamlare och mycket aktiva i Göteborgs kulturliv. I kretsen kring dem rörde sig flera av tidens kända konstnärer. Pontus Fürstenberg föddes 1827 och arbetade inom textilbranschen. Hans familj umgicks med den stormrika familjen Magnus, som hade ett barn, Göthilda. Göthilda och Pontus ville gifta sig. Men pappa Eduard Magnus fann många svepskäl för varför Pontus inte passade hans dotter. Det var därför först efter Eduards död som giftermålet kunde bli av. Den som varit i Fürstenbergska galleriet på Göteborgs konstmuseum ser kanske likheterna med rummet i Carl Larssons målning. Färgen på väggarna, möblerna och skulpturerna i taket har följt med. Efter makarnas död donerades deras samling med konst till Göteborgs stad. 1922 flyttades den till Göteborgs konstmuseum där den fick en egen avdelning.

Göteborgs Historiska museum, 1988-10-23 - 1988-11-23 Stockholm, Nationalmuseum, 1987-10-15 - 1988-01-06

Bo Lindwall, "Nordiskt friluftsmåleri", Bildkonsten i Norden, del 3, Bokförlaget Prisma, Stockholm (1950) 1972., s. 104, bild s. 104 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 37, bild s. 38 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 101 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, bild s. 155 Jan Garnert, Ut ur mörkret. Ljusets och belysningens kulturhistoria, Historiska media, Lund 2016., s. 74-76, bild s. 75 bild s. 47