Spansk dans

Spansk dans

1882

Olja på pannå

Mått 61,00 x 49,00 cm Ram 85,00 x 75,80 x 7,00 cm

F 48

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

En kvinna i vit klänning och ljus sjal om axlarna dansar med knäppande fingrar på bordet i en taverna medan hon med höjt huvud ser mot betraktaren. Nere till höger sitter en man i hatt, mörka byxor, mörk jacka och vit skjorta och ackompanjerar på gitarren medan kvinnorna på andra sidan bordet ivrigt klappar takten. Kvinnan närmast väggen slår på en tamburin. En äldre man i hatt lutar sig in genom dörren till vänster och ser intresserat på med en cigarett i mungipan. Bakom honom tittar en leende äldre kvinna fram. Det starka solljuset faller över henne och snett in i tamburen medan den äldre mannen står i skuggan. Männens mörka kläder bildar en kontrast till kvinnornas ljusa klänningar vars färgprakt framstår desto starkare. På bordet står och ligger några glas, en halvt urdrucken flaska, några blommor och en skål. Över stolsryggen i förgrunden ligger ett rött tygstycke. Den vitkalkade väggen i fonden går i toner av ljusblått. Ovanför dörren hänger ett uppstoppat tjurhuvud och i bildens högerkant skymtar några affischer som gör reklam för tjurfäktningar. Tillsammans med kläderna, modellernas sydländska utseende och dansen bidrar de till att frammana den spanska atmosfär som konstnären älskade. Tillsammans med Anders Zorn begav sig Ernst Josephson 1881 ut på en sju månader lång spansk resa. Ett första resmål var Pradomuseet i Madrid där Josephson dyrkade Velázquez – Zorn var inte lika bländad. Resan fortsatte sedan till Sevilla, Tirana och Alhambra. Josephson var även i Afrika och skulle ha fortsatt österut men en koleraepidemi tvingade honom att stanna i Cadiz. Men han besökte marknaden i Tanger. I Spanien fann sig Josephson i sitt rätta element. Han fångades av det starka solljuset och spanjorernas glada sätt och fascinerades av tjurfäktningens dramatik. Penselföringen blev flödigare, färgen djupare. Under denna tid tillkom ett av hans främsta verk, Spanska smeder som finns i två versioner. Parallellt med denna arbetade han på Spansk dans och tvekade om vilket motiv han skulle lämna till salongen. Konstnärsvännen Christian Skredsvig, som befann sig i Sevilla samtidigt med Josephson, föreslog Spansk dans, varpå Josephson ska ha svarat: ”Nå tack, då vet jag alltså att jag skall måla smederna” (Brummer 2001, s. 263). Målningen är naturalistisk i stilen. Detaljrikedomen balanseras mot en kraftfull penselföring och kolorit. Bilden har karaktär av livfullt reportage. Betraktaren bjuds in till den enkla men glada festen. Förutom gamla mästare som Velázquez var Josephson påverkad av realisten och bondeskildraren Jules Bastien-Lepage. Hans Henrik Brummer har påpekat att målningen knyter an till Garcia y Ramos I tavernan i Sevillias konstmuseum – enligt Josephson en ”god artist” (Brummer 2001, s. 107). Man kan också dra paralleller till en annan målning i Fürstenbergska galleriet, nämligen Hugo Birgers Frukost under ferian i Granada (1882) – också den präglad av feststämning men mer elegant och mindre kraftfull. Målningen, även kallad Spanska cigarettmakerskor, är en färgstark skildring av romernas liv i Sevillia, präglad av feststämning, musikalitet och rytmisk känsla. Människorna är sympatiskt skildrade som primitiva och naturliga. I ett brev skriver Josephson: ”Deras rika dräkter lysa av egen färgkraft och deras blickar blixtra av egen glans.” Med sin judiska påbrå uppfattades han som annorlunda i Sverige men bland spanjorerna – särskilt romerna, som liksom han själv tillhörde ett vandrande folk – kände han sig hemma. Målningen köptes av Pontus Fürstenberg 1883. Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 2001-10-12 - 2002-01-15, kat. 35 Modum, Stiftelsen Modums Blaafarveværk, 2001-05-19 - 2001-09-23, kat. 15 Stockholm, Konstföreningen, 1893, kat. 17 Stockholm, Konstakdemien, 1923, kat. 69 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1991, kat. 39 Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1951, kat. 138

Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia 2. Nationalromantik och radikalism: 1891–1920, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965., s. 70 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 343, 348 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 22 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 268 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 169, 282, 291, 365, bild s. bild 43 Ernst Josephson. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund , bild s. 40 Georg Pauli, Opponenterna, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1927, s. 184 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Norstedts, Stockholm 2001., kat. 35, s. 107, 120, 264-265, bild s. 107 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, s. 88, 99, bild s. 55 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Historie-, porträtt- och genremålaren, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1956, s. 144-150, bild s. 145 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Från Näcken till Gåslisa, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1959, s. 22 Tone Sinding Steinsvik, Bengt Lagerkvist, Knut Ljøgodt et al., "Erotikk og galskap" – På vei mot den frigjorte kunst! Ernst Josephson, Auguste Rodin, Stiftelsen Modums Blaafarveværk, Modum 2001., s. 64, bild s. 65 Per-Olov Zennström, Ernst Josephson, Norstedts, Stockholm 1946, s. 120-122, bild s. fig. 25 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Minnesutställning. Utställning anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, red. Erik blomberg, Folke Holmér, Ingrid Mesterton, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1951., kat. 138 Georg Pauli, E. Josephson. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1902, s. 30-34, bild s. 37 Simon L. Millner, Ernst Josephson, Machmadim Art Edition Inc., New York 1948, bild s. 71, plansch XI Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1951, s. 271, bild s. 269 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., bild s. 149 Karin Sidénoch Hans Henrik Brummeroch Charlotta Nordströmoch Anders Cullhedoch Anders Hammarlundoch Birte Bruchmüller, Ernst Josephson. Konst, poesi & musik, red. Karin Sidén, Birte Bruchmüller, Catrin Lundberg, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2023., s. 97