Göthilda Fürstenberg

Göthilda Fürstenberg

1884

Olja på duk

Mått 131,00 x 86,00 cm Ram 187,00 x 142,00 x 19,00 cm

F 50

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Porträttet av Göthilda Fürstenberg är större i formatet och mer ambitiöst upplagt än porträttet av maken Pontus från föregående år. Målningen i stående format är mörk och detaljrik. Göthilda är klädd i en rubinröd klänning med hög knäppning. I famnen har hon en yvig grå päls och i den högra handen, som vilar i knäet, håller hon en svart, hopfälld solfjäder. Hon sitter i en karmstol vänd åt vänster men vrider huvudet, som ses i halvprofil, något mot betraktaren och möter vår blick. Det grå håret är omsorgsfullt uppsatt. Hon bär örhängen, pärlhalsband och en brosch; iögonfallande pastost målade i kontrast till målningens i övrigt släta och blanka yta. Även bladväxterna bakom henne är pastost, nästan reliefartat målade. I bakgrunden till vänster återfinns Alexander Carlsons Skål med faun och bacchanter (1878) – en spirituell, antikiserande grupp som bildar foten till en skål. Att skålen dubbleras upplyser om att den bild vi ser i bakgrunden är en spegelbild. Här skymtar Hugo Birgers stora målning Frukost under ferian i Granada (1882) och Johan Peter Molin skulptur Amorin (1849) på en piedestal – båda alltså spegelvända. Miljön är typisk för en borgerlig 1880-talsinteriör, mörk och murrig och rik på möbler, konstverk, ornament och krukväxter. Vad vi ser är bostadsvåningen under takvåningens galleri, vilket bland annat framgår av taklistens dekor. Med spegeleffekten skapas ett labyrintiskt rum som till en början är något svårt att få grepp om. Även om miljön var modern för tiden har målningen också något ålderdomligt över sig. Man kan jämföra med Anders Zorns dubbelporträtt av paret Fürstenberg från 1898: ljusare, rikare och kallare i färgen, spontanare och flödigare. Josephsons målning ter sig i jämförelse mörkare, mer linjär och leder tankarna bakåt i historien till renässansen och barocken snarare än till tidens friluftsmåleri som så briljant kommer till uttryck i Zorns porträtt. Göthilda, som i sin ungdom porträtterades av Geskel Saloman, framträder här som en medelålders dam med grånat hår men har kvar ett ungdomligt drag i det åldrade ansiktet. Blicken är öppen och avväpnande men samtidigt värdig, kanske till och med granskande. Det är en kvinna som håller på sin ställning. Göthilda brukar pliktskyldigt nämnas vid sidan av makens namn då man talar om konstsamlaren och mecenaten Fürstenberg. Men det var tack vare giftermålet med Göthilda, född Magnus, som Pontus Fürstenberg fick det ekonomiska utrymmet att bygga upp deras konstsamling. Göthilda Magnus, som föddes 1837, var dotter och arvtagare till grosshandlaren Eduard Magnus och Rachel Jacobsson. Fadern motsatte sig äktenskapet med Fürstenberg – som var jude och varken av högre börd eller i besittning av något betydande kapital – och det var därför först efter faderns död som de kunde gifta sig. Äktenskapet blev barnlöst. Göthilda, som var tio år yngre än maken, dog 1901 och Pontus året därpå. Josephson bodde hos Fürstenbergs under ett helt halvår 1883–1884. Med sitt spirituella sätt och sina många historier från konstnärslivet i Paris var han en uppskattad gäst. Men också Josephsons svårmod och skörhet blev uppenbara för hans värdar. ”Jag blir verkligen bortskämd och omhuldad av alla här”, skriver han om sin tid hos Fürstenbergs. Som tack för deras gästfrihet lämnade Josephson tre spanska studier, kallade Souvenirs d’Espagne (Leende spanjorska, Spanjorska med tamburin och Spansk flicka 1881–1882). Porträttet av Göthilda färdigställdes i mars 1884 och Josephson fick 4 000 kronor för det. Vid sidan av detta målade Josephson även Fürstenbergs hund, taxen Molly Magnus. I akvarellen Interiör från Fürstenbergska galleriet (1885) skildrar Carl Larsson paret i sitt nyinvigda galleri och Josephson i färd med att måla ett stort porträtt av Göthilda, fäktande med armarna. Detta porträtt förblev oavslutat. Men de båda avslutade porträtten av paret Fürstenberg antogs av salongen i Paris till Josephsons stora glädje. Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Blanchs salong, 1885 Paris, Société des Artistes Français, Palais de Champs Elysées, 1884 Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1951, kat. 156

Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 22 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 176, 178, 180, 219, bild s. bild 62 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 20, bild s. 19 Ernst Josephson. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund , bild s. 48 Georg Pauli, Opponenterna, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1927, s. 184 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Norstedts, Stockholm 2001., s. 118, 122, bild s. 118 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, s. 92-94, 99, bild s. 95 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Historie-, porträtt- och genremålaren, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1956, s. 162-164, bild s. 163 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Från Näcken till Gåslisa, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1959, s. 207-208, bild s. 208 Per-Olov Zennström, Ernst Josephson, Norstedts, Stockholm 1946, s. 143-146, bild s. fig. 34 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Minnesutställning. Utställning anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, red. Erik blomberg, Folke Holmér, Ingrid Mesterton, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1951., kat. 156 Georg Pauli, E. Josephson. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1902, s. 19-22, bild s. 25 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1951, s. 320, 326-332, bild s. 329 Isaac Grünewald, "Opponenterna av 1885", Paletten nr 2 1945, Göteborg 1945., s. opag., bild s. opag. Karin Sidénoch Hans Henrik Brummeroch Charlotta Nordströmoch Anders Cullhedoch Anders Hammarlundoch Birte Bruchmüller, Ernst Josephson. Konst, poesi & musik, red. Karin Sidén, Birte Bruchmüller, Catrin Lundberg, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2023., kat. 32, s. 92, bild s. 93