Fransk getherde

Fransk getherde

1886

Olja på pannå

Mått 32,00 x 40,50 cm Ram 49,00 x 57,00 x 7,50 cm

F 51

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

En äldre man i ljusgrått skägg, svart slokhatt, blå skjorta, mörkblå strumpor och grova skor har slagit sig ned vid en strömmande å för att vila i skuggan. Han sitter mot ett stort gammalt träd och blickar drömmande ut mot vattnet. I händerna håller han ett rep och en vandringskäpp. Den betande geten i förgrunden närmar sig honom förtroligt. De stora träden lägger förgrunden i skugga. Ljuset faller istället över forsen. Vattnet gnistrar i blått och vitt medan växtligheten vid strandkanten lyser i ljusgrönt och orange i morgonsolens varma sken. Förgrundens löv och gräs går i brunt och intensivt grönt. Målningen är utförd i ett pastost manér, med synliga, rytmiska penseldrag. Ytan är fet och blänkande. Målningssättet leder tankarna till Ernst Josephsons förebilder ur konsthistorien, främst Rembrandt, men också till impressionismen, då han här börjat bryta sönder motivet i en flimrande ljusverkan. Under opponenternas möte i Paris våren 1886 kom Josephson genom sin kompromisslöshet att förlora sin roll som ledare för rörelsen. Han förmådde inte entusiasmera kamraterna som förr. Richard Bergh och Per Hasselberg tog över ledarskapet och Josephson svarade med hårda utfall som sårade kamraterna. Som ett resultat av missräkningen drog Josephson sig tillbaka från kamratlivet. I isoleringen växte hans misstänksamhet. Hans tidigare övermod slog över i missmod och han trodde sig vara avskydd av kamraterna. Lockad av konstnärskamraten Allan Österlinds hänförelse över Creusetrakten sökte sig Josephson till den lantliga idyllen, i hopp om att få leva i lugn och ro bortom kamrater och kritiker. Han fann sig tillrätta i Gargilesse i närheten av Argenton. Hans humör växlade mellan melankoli och innerlighet. Under perioder led han av svårmod och tvångstankar och kände sig övergiven av kamraterna. Men samvaron med Österlinds lilla dotter Anna gav honom glädje och inspiration. Josephson målade en naturstudie kallad Svalka vid floden Creuse, ett skummande vatten, mossiga stenar och tunna träd och buskar. Under denna tid tillkom folklivsskildringen Byskvaller som visades på Salongen men fick en ofördelaktig placering. I sitt måleri sökte sig Josephson nu mot symboliska gestalter i form av gamla gubbar och gummor som levde utanför tiden i harmoni med naturen. Getherden är en sådan gestalt – en arkaisk figur. Fransk getherde – eller Solig morgon vid Gargilesse som konstnären först kallade målningen – skildrar djur och människa som lever i gemenskap i naturen. Målningen ger uttryck för lycka och harmoni men också melankoli inför livets höst. Det är som om Josephson själv, vid endast 35 års ålder, redan kände sig stå nära inför slutet. Två år senare skulle han på ön Bréhat i Bretagne dras allt längre in i spiritismens världsbild, drabbas av vanföreställningar och diagnosticeras som paranoid (vad som med dagens terminologi benämns schizofreni). Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 2001-10-12 - 2002-01-15, kat. 64 Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1951, kat. 185 Stockholm, Nationalmuseum, 1972, kat. 41

Einar Rosenborg, Svenska konstnärer 3. Ernst Josephson, Richard Bergh, Karl Nordström, Carl Wilhelmson, J. A. Lindblads Förlag, Uppsala 1926, bild s. 19 Bo Lindwall, "Nordiskt friluftsmåleri", Bildkonsten i Norden, del 3, Bokförlaget Prisma, Stockholm (1950) 1972., s. 153, bild s. 153 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 350 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 22 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 237, 357, bild s. 97 Ernst Josephson. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund , bild s. 59 Georg Pauli, Opponenterna, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1927, s. 191 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Norstedts, Stockholm 2001., kat. 64, s. 272, bild s. 145 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, s. 174, 181, bild s. 177 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Historie-, porträtt- och genremålaren, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1956, s. 209-210, bild s. 210 Georg Pauli, Konstnärsbrev II, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1928, s. 8, 242 Per-Olov Zennström, Ernst Josephson, Norstedts, Stockholm 1946, s. 181 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Minnesutställning. Utställning anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, red. Erik blomberg, Folke Holmér, Ingrid Mesterton, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1951., kat. 185 Georg Pauli, E. Josephson. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1902, s. 38-40, bild s. 45 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1951, s. 428-430, bild s. 428 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 149