Interiör från Fürstenbergska Galleriet

Interiör från Fürstenbergska Galleriet

1885

Akvarell och gouache på papper

Mått 78,00 x 56,50 cm Ram 113,50 x 91,50 x 4,50 cm

F 67

Testamentarisk gåva av Pontus och Göthilda Fürstenberg 1902

Konstsamlarna och mecenaterna Pontus och Göthilda Fürstenbergs hem i Brunnsparken i Göteborg blev under 1880-talet en samlingspunkt för radikala konstnärer. 1885 öppnade de ett privatmuseum på övre våningen, ett galleri med överljus som fick konsten att komma till sin rätt. Fürstenberg stödde konstnärerna, inte bara genom att köpa och visa deras verk, utan också genom ekonomiska bidrag. I denna akvarell har Carl Larsson gett oss en inblick i det Fürstenbergska hemmet i Brunnsparken i Göteborg, närmare bestämt galleriet på ovanvåningen (privatvåningen låg en trappa ner). Det Fürstenbergska hemmet var inte bara påkostat och fyllt av radikal konst utan också det första privata huset i Göteborg med elektrisk belysning. Till höger står Ernst Josephson framåtböjd, intensivt i färd med att måla Göthildas porträtt, Göthilda som sitter vid väggen på vänstersidan, vänd åt höger. (Porträttet blev aldrig fullbordat.) Strax under henne finner vi maken Pontus, sittande vänd åt vänster studerande ett verk på papper. Möblemanget är typiskt för sin tid med det tunga barockbordet i förgrunden och renässansskänken längre in i bilden, de röda plyschmöblerna, den röda tapeten, parketten och den röda mattan. I fonden tronar Raphaël Collins stora målning Sommar. Mitt i rummet står Per Hasselbergs skulptur Snöklockan. I akvarellen skymtar man också verk av Auguste Pointelin, Alfred Wahlberg och Hans Heyerdahl. Takskulpturerna gjordes av Per Hasselberg som allegorier över uppfinningar som magnetismen, ångan, dynamiten, elektriciteten, telefonen och fotografin. Flera av opponenterna bidrog med medaljongmålningar. Hörndekoren utfördes dock av den franske skulptören Louis Etienne Marie Albert-Lefeuvre. Dessa följde inte med till Göteborgs Museum då galleriet flyttades 1902. Carl Larsson har ännu inte utvecklat den mer linjära och ytmässiga stil som skulle komma att bli hans kännetecken längre fram. Perspektivet är omsorgsfullt konstruerat, vilket syns i återgivningen av golvets parkett. Samtidigt har bilden en friskhet i utförandet, vilket den dynamiska kompositionen och den tvära beskärningen av högerkanten bidrar till. Scenen är naturalistiskt uppfattad och akvarellen är därför inte bara ett konstverk utan också ett historiskt dokument. Likväl måste bilden betecknas som en iscensättning av både mecenatskap och konstnärskap. Makarna Fürstenberg låter sig skildras som konstens stödjare, omgivna av geniala mästare. Brev berättar att paret och de båda konstnärerna hade mycket roligt under sittningen, som ägde rum i november och december 1885 och förgylldes av Pontus Fürstenbergs skämt. Kristoffer Arvidsson Ur forskningsprojektet ”Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning”, 2021: Makarna Pontus och Göthilda Fürstenberg var ett inflytelserikt mecenat- och konstsamlarpar i Göteborg i slutet av 1800-talet. Genom sitt starka stöd till de så kallade opponenterna har de påverkat svensk konsthistorisk kanon starkt. Opponenterna var en grupp unga svenska konstnärer som tog intryck av den nya franska konsten på 1880-talet. Mindre känd är parets insats för att mer allmänt stärka Göteborgs position som konststad. I denna akvarell skildrar Carl Larsson makarna Fürstenberg i sitt konstgalleri i Fürstenbergska palatset. Aktiviteterna är vardagliga: Pontus Fürstenberg studerar ett konstverk på papper medan Göthilda Fürstenberg sitter modell för ett porträtt av sysslingen Ernst Josephson.

Göteborg, Göteborgs konstmuseum, 1992-06-06 - 1992-09-30, kat. 263 Stockholm, Nationalmuseum, 1992-02-07 - 1992-05-10, kat. 263 Stockholm, Liljevalchs Konsthall, 1953, kat. 78

Björn Fredlund, Carl Larsson i Göteborgs konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2001, s. 12, bild s. 13 Bo Lindwall, "Nordiskt friluftsmåleri", Bildkonsten i Norden, del 3, Bokförlaget Prisma, Stockholm (1950) 1972., s. 155, bild s. 155 Jonas Gavel, "Carl Larsson och Pontus Fürstenberg", Carl Larsson. Göteborgs konstmuseum 6 juni–30 september 1992, red. Torsten Gunnarsson, Göteborgs konstmuseum och Bra böcker, Göteborg 1992., kat. 263, s. 249-250, bild s. 248 Carl Larsson. Minnesutställning, Liljevalchs konsthall i samarbete med Nationalmuseum, Stockholm 1953, kat. 78, s. 36, bild s. 35 Carl Larsson, Från Stockholm till Messina. Utriv ur några album, Rundqvists bokförlag, Göteborg 1973., bild s. 7 Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, bild s. 337 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, bild s. 276 Bo Lindwall, Carl Larsson 1853–1919. Aquarelles, Bibliotheque de l’image, 1994, bild s. 21 New York, The Brooklyn Museum, Carl Larsson, Holt Rinehart and Winston, New York 1982., bild s. 28 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 219, bild s. bild 82 Mogens Eilertsen, The Elderly in Nordic Art, Frydenlund, Köpenhamn 1995, s. 68, bild s. 68 Hans-Olof Boström, Sett. Essäer om 1800- och 1900-talskonst, Carlssons, Stockholm 1992, s. 202, bild s. 201 Michelle Facos, Nationalism and the Nordic Imagination. Swedish Art of the 1890s, University of California Press, Berkley, Los Angeles, London 1998, s. 20, bild s. fig. 7, 21 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 55, bild s. 54 Boo von Malmborg, Svensk porträttkonst under fem århundraden, Allhem, Malmö 1978, s. 302 Carl Larsson, utg. av Torsten Gunnarsson, Stockholm/Göteborg, 1992, kat. 263, s. 249-250, bild s. 248 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 121 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 94 Lennart Wærn, Pontus Fürstenberg som samlare, Konsthistorisk tidskrift, årg. LVII, häfte 3-4, Stockholm 1988, bild s. 22 Ulf Torell, Per Hasselberg. Den nakna sensualismens skulptör, Ronneby hembygdsförening, Ronneby 2007, bild s. 183 Elsebeth Welander-Berggren, Annika Gunnarsson, Åsa Cavalli-Björkman, Jessica Sjöholm Skrubbe, Christina G. Wistman, Anna Meister, Per Hasselberg (1850–1894), red. Annika Gunnarsson, Anna Meister, Elsebeth Welander-Berggren et al., Prins Eugens Waldemarsudde, Arena/Åmells Art Books, Stockholm 2010., s. 27, bild s. 26 Ragnar Båge, Vallpojken som blev marmorns skald. Ett bidrag till kännedomen om vår frejdade bildhuggare, P. A. Norstedt & söners förlag, Karlshamn 1933, s. 43, bild s. 43 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Norstedts, Stockholm 2001., bild s. 123 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, s. 152-154, bild s. 151, 153 Barbro Ahlfort, Lena Boëthius, Ingmari Desaix, Folke Edwards, Björn Fredlund, Jonas Gavel, Barbro Löfquist, Anne Pettersson, Håkan Wettre, Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar, red. Håkan Wettre, Palmeblad, Göteborg 1992., bild s. 4 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 131, bild s. 130 Kjell Hjern, Göteborg i konsten. Hur målare och grafiker sett staden under trehundra år, Wesäta Förlag, Göteborg 1961., bild s. 114 Isaac Grünewald, "Opponenterna av 1885", Paletten nr 2 1945, Göteborg 1945., s. opag., bild s. opag. Karin Sidénoch Carina Rechoch Katarina Wadstein MacLoed et al., Ett eget rum. Konstnärsrollen under det sena 1800-talet, red. Carina Rech och Karin Sidén, 2021., s. 105, bild s. 104 Karin Sidénoch Hans Henrik Brummeroch Charlotta Nordströmoch Anders Cullhedoch Anders Hammarlundoch Birte Bruchmüller, Ernst Josephson. Konst, poesi & musik, red. Karin Sidén, Birte Bruchmüller, Catrin Lundberg, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2023., s. 96, bild s. 95 bild s. 42