Stilleben

Stilleben

1930

Olja på duk

Mått 100,50 x 81,50 cm Ram 125,50 x 106,00 x 5,00 cm

GKM 2019-19

Inköpt 2019

Ur forskningsprojektet ”Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning”, 2021: Greta Knutson-Tzara verkade mitt i det parisiska avantgardet. Hon var under en period gift med dadaisten Tristan Tzara. Hennes formspråk är påverkat av tidens stilriktningar som kubism och surrealism. Trots sin plats i avantgardet har Knutson-Tzara varit lite bortglömd i svensk konsthistorieskrivning. På senare tid har hon uppmärksammats med forskning och utställningar. 2019 kompletterade Göteborgs konstmuseum sin representation av konstnären med ett kubistiskt stilleben från 1930. Från #veckansverk i sociala medier, 2020: Verket Stilleben är i kubistisk stil och inte helt enkelt att tyda. På ett runt bord kan vi ana två vaser, varav den ena verkar reflektera en ljusstråle som riktas ner mot bildens högra hörn. Ljuset faller på två fiskliknande former. Den ena är stiliserad och den andra mer realistiskt målad i färg och textur. Bredvid lyser en gul form som liknar en delad citron. Bordet består av flera färgfält vars runda former skapar en spinnande rörelse. Bildens övre del framstår som stillsam i kontrast till den undre delens snurrande virvelverkan. Knutson-Tzara var inte nöjd med sin skolning på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Hon begav sig till Paris för att studera hos André Lhôte. Där träffade hon sin blivande make Tristan Tzara. Han var också konstnär och tillsammans var de en del av stadens unga och radikala kretsar. Knutson-Tzara rörde sig mellan postkubism, abstraktion och surrealism. Hon anslöt sig till Dada-rörelsen och kallade sig oneirist (drömmålare) istället för surrealist. Likt flera andra kvinnliga konstnärer under modernismen har hennes namn fallit i glömska, trots att hon var mycket välkänd när hon levde.