Spinnerskan

Spinnerskan

1887

Olja på duk

Mått 188,00 x 129,00 cm Ram 284,00 x 174,00 x 15,00 cm

GKM 0260

Gåva av Pontus Fürstenberg 1891

Den gamla spinnerskan sitter i blått huckle och förkläde i stugans skumrask. Från taket hänger ullen som hon spinner på sin slända i brasans eldröda sken. En kittel hänger över den sprakande elden i den öppna spisen. I förgrunden står ett knappt urskiljbart fat med äpplen i mörkret. Den häxlika kvinnan stirrar tomt framför sig. Ljusdunklet bidrar till den mysteriösa, lätt olycksbådande stämningen, som om det var livets tråd hon spann och vårt livsöde hon avgjorde. Det är en vardaglig scen laddad med magisk kraft. Kanske vill konstnären säga oss att åldringen gömd undan världen är den som ruvar på hemligheten, livets gåta, det stora mysteriet. 1887 var på flera sätt krisens år för Ernst Josephson. Redan under våren 1886 hade han förlorat sin ledande ställning i Konstnärsförbundet och därefter dragit sig undan till den lantliga idyllen i Gargilesse med konstnärsvännen Allan Österlind. Målningen Byskvaller antogs till salongen men fick en ofördelaktig placering. Efter möte med kamraterna i Paris konstaterade Josephson att han gjort sitt i förbundet. Till Gustaf af Geijerstam skrev han den 2 maj och bad honom sätta in en annons i tidningen: ”Undertecknad utträder härmed ur Konstnärsförbundet i allra bästa vänskap men kvarstår alltid som opponent.” Josephson förstod att hans oböjliga natur som känslomänniska och ”oförbätterlig svärmare” inte passade i förbundet. Josephson återvände till Lépaud där han blev delaktig i familjen Österlinds familjelycka, då frun nedkom med parets andra barn, sonen Anders Orm. Josephson fortsatte att måla åldringar. Ett drag av mystik smög sig in i måleriet samtidigt som han i primitivistisk diktning skildrade fru Österlinds förlossning, vid vilken Josephson närvarat. Spinnerskan, som Josephson påbörjat i november, avslutades inte utan svårigheter i juni 1887. Lättad skrev han till Pontus Fürstenberg: ”Det är roligt i alla fall att göra en sak envist efter sitt huvud. Jag känner mig lycklig och glad och ung, som jag icke gjort på många år.” Målningen, som andas av hemlighetsfull magi, öppnar en port från den yttre verkligheten in mot en andlig värld genom vilken Josephson sommaren därpå skulle försvinna under sina spiritistiska seanser på Île de Bréhat. Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 2001-10-12 - 2002-01-15, kat. 67 Modum, Stiftelsen Modums Blaafarveværk, 2001-05-19 - 2001-09-23, kat. 35 Köpenhamn, Ordrupgaard, 2000-01-14 - 2000-04-24, kat. 41 Minneapolis, 1887 Köpenhamn, 1887 Stockholm, Konstföreningen, 1893, kat. 55 Stockholm, Konstakdemien, 1923, kat. 101 Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1951, kat. 193 Stockholm, Nationalmuseum, 1972, kat. 44 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1991, kat. 59

Einar Rosenborg, Svenska konstnärer 3. Ernst Josephson, Richard Bergh, Karl Nordström, Carl Wilhelmson, J. A. Lindblads Förlag, Uppsala 1926, s. 23, bild s. 21 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 21-23, 30, bild s. 23 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 272, 329 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 265, 370, bild s. bild 107 Ernst Josephson. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund , bild s. 62 Georg Pauli, Opponenterna, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1927, s. 185 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 90-94, bild s. 89 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Norstedts, Stockholm 2001., kat. 67, s. 160, 169-170, 273, bild s. 159 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, s. 204, 210, 222, bild s. 205 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Historie-, porträtt- och genremålaren, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1956, s. 180, 216-217, bild s. 218 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Svenska konstnärer, Förlagsaktiebolaget, Göteborg 1945, bild s. bild 21 Tone Sinding Steinsvik, Bengt Lagerkvist, Knut Ljøgodt et al., "Erotikk og galskap" – På vei mot den frigjorte kunst! Ernst Josephson, Auguste Rodin, Stiftelsen Modums Blaafarveværk, Modum 2001., s. 90, bild s. 91 Per-Olov Zennström, Ernst Josephson, Norstedts, Stockholm 1946, s. 195, bild s. fig, 48 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Minnesutställning. Utställning anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, red. Erik blomberg, Folke Holmér, Ingrid Mesterton, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1951., kat. 193 Georg Pauli, E. Josephson. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1902, s. 30, 38, bild s. 49 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1951, s. 460, bild s. 461 Birgitte Anderberg, Erik Blomberg, Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson, Ernst Josephson, red. Birgitte Anderberg, Ordrupgaard, Köpenhamn 2000., kat. 41, s. 99-100, bild s. 58 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 149 Karin Sidénoch Hans Henrik Brummeroch Charlotta Nordströmoch Anders Cullhedoch Anders Hammarlundoch Birte Bruchmüller, Ernst Josephson. Konst, poesi & musik, red. Karin Sidén, Birte Bruchmüller, Catrin Lundberg, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2023., s. 97