Landskapsmålaren Carl Skånberg

Landskapsmålaren Carl Skånberg

1880

Olja på duk

Mått 200,00 x 124,00 cm Ram 242,00 x 165,00 cm

GKM 0276

Inköpt 1894

Landskapsmålaren Carl Skånberg står rakt upp och ned i ljusgrå kostym, vit väst och kravatt. Han sträcker ut ena benet i en elegant rörelse och håller sitt så kallade spanskrör (en typ av promenadkäpp) i högerhanden med det ringprydda lillfingret utsträckt. Vänsterhandens tumme är placerad innanför västen. Mellan pek- och långfingret håller han en cigarett och det rosa cigarettpaketet sticker upp ur kavajfickan. Guldkedjan i västen glimmar och de svarta lackskorna är blankputsade. Med självmedveten hållning lutar Skånberg huvudet något på sned och ser mot betraktaren med rak blick. Det blonda håret är kammat till mittbena. Bakom den avporträtterade finns en renässansgobeläng med ett landskap omgärdat av en bård med blommor. Ett veck i gobelängen gör att perspektivet mot ett inre rum öppnas till vänster. Där skymtar en byrå och ovanpå den en palett med färger och penslar – ett attribut som avslöjar den elegante mannens yrke. Färgskalan är dämpad: silvergrått och vitt i kostymen, ockra, brunt och mörkt grönt i bakgrunden. Den porträtterade är kortväxt, satt och har kort hals. Skånberg led av Potts syndrom, som bland annat medförde sned och kutig rygg. Han var studiekamrat med Ernst Josephson vid Konstakademien i Stockholm, där han studerade 1871–1874. Den populäre Skånberg gick bland vännerna under smeknamnet Skånis. Han lär ha varit kistlig och sarkastisk samt en utpräglad gormand och klädsnobb. Men han var också en framstående landskapsmålare. Av hälsoskäl flyttade han till Italien 1881. Skånberg gifte sig med Ellen Hintze i Rom. På grund av sin svåra astma återvände han till hemlandet 1882 där han avled ett halvår senare. Även om Josephsons kamratporträtt är utfört i ett bitvis impressionistisk manér i penselföringen, framför allt i bakgrundens summariskt återgivna gobeläng, är uppställningen mer akademisk och typisk för tidens salongsmåleri. Trots att Josephson framstod som en av de drivande krafterna i opponentrörelsen, före brytningen med kamraterna och sitt försvinnande in i sinnessjukdom, var hans måleri mer traditionellt än friluftsmålarnas. Han lät sig inspireras av de gamla mästarna snarare än den samtida franska konsten. Inför porträttet av Skånberg kan man komma att tänka på Tizian, Rembrandt, Velázquez hovporträtt och Courbet. Liksom Rembrandt har Josephson med den yttre avbildningen som verktyg skapat ett karaktärsporträtt. Skånberg framstår som en självmedveten gestalt som inte skämdes för sitt handikapp men möjligen använde sarkasmen och snobberiet som kompensation. Kanske kände Josephson, som i ungdomen uttalade att han skulle bli Sveriges Rembrandt eller dö, igen sig i såväl Skånbergs självförtroende som hans utanförskap. Under sin andra period i Paris övertog Josephson en ateljévåning med trädgård vid rue Gabrielle 31 på Montmartre, där tidigare August Hagborg arbetat. Bostaden delade han med Hugo Birger. Från oktober 1879 till mars 1880 utförde han i rask takt tre vänporträtt av konstnärskollegorna Birger, Allan Österlind och Skånberg. De två sista accepterades av Salongen och porträtten väckte uppskattning hos den svenska kritiken – en triumf för den tidigare kritiserade konstnären. Kristoffer Arvidsson

Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 2010-02-20 - 2010-05-30, kat. 63 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 2001-10-12 - 2002-01-15, kat. 25 Köpenhamn, Ordrupgaard, 2000-01-14 - 2000-04-24, kat. 16 Stockholm, Blanchs salong, 1885 Paris, Palais de Champs Elysées, 1880 Stockholm, Konstföreningen, 1893, kat. 22 Stockholm, Konstakdemien, 1923, kat. 48 Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1951, kat. 113 Stockholm, Nationalmuseum, 1972, kat. 17 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1991, kat. 30

Georg Pauli, "Fürstenbergska galleriet. Spridda drag ur dess historia", Ord & Bild, 1902, s. 342 Georg Nordensvan, "I Göteborgs Museum. Några intryck af Georg Nordensvan", Ord & Bild, red. Karl Whålin, Ord & Bild/Wahlström & Widstrand, 1906, s. 22 Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 267 Sven Sandström, Konsten i Sverige. Det sena 1800-talet – bildkonst och miljökonst, red. Sven Sandström, AWE/Gebers, Almqvist & Wiksell Förlag AB, Stockholm 1975, s. 77 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 144, 277, bild s. bild 33 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 11, bild s. 9 Ernst Josephson. 60 reproduktioner i tontryck efter fotografier af originalen, Gleerupska universitets-bokhandeln, Lund , bild s. 24 Tortsen Gunnarsson, Nordic Landscape Painting in the Nineteenth Century, Yale University Press, New Haven och London 1998, s. 163 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 163 Axel L. Romdahl, Konstmonologer i Göteborgs Museum, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm (1911) 1921, s. 52-53, bild s. 53 Elsebeth Welander-Berggren, Annika Gunnarsson, Åsa Cavalli-Björkman, Jessica Sjöholm Skrubbe, Christina G. Wistman, Anna Meister, Per Hasselberg (1850–1894), red. Annika Gunnarsson, Anna Meister, Elsebeth Welander-Berggren et al., Prins Eugens Waldemarsudde, Arena/Åmells Art Books, Stockholm 2010., kat. 63, s. 124 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson. Målare och diktare, Norstedts, Stockholm 2001., kat. 25, s. 100-102, 105, 261, bild s. 101 Karl Wåhlin, Ernst Josephson 1851–1906. En minnesteckning, senare delen. II 1879–1906, Sveriges Allmänna konstförening, Stockholm 1911, s. 24-26, 63, 235, bild s. 25 Erik Blomberg, Ernst Josephsons konst. Historie-, porträtt- och genremålaren, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm 1956, s. 110-112, bild s. 111 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Svenska konstnärer, Förlagsaktiebolaget, Göteborg 1945, bild s. bild 8 Per-Olov Zennström, Ernst Josephson, Norstedts, Stockholm 1946, s. 101-103, bild s. fig. 17 Erik Blomberg, Ernst Josephson. Minnesutställning. Utställning anordnad av Nationalmuseum, Göteborgs Konstmuseum och Liljevalchs Konsthall, red. Erik blomberg, Folke Holmér, Ingrid Mesterton, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1951., kat. 113 Georg Pauli, E. Josephson. En studie, Aktiebolaget Ljus, Stockholm 1902, s. 18-19, 23-24, 30, bild s. 20 Simon L. Millner, Ernst Josephson, Machmadim Art Edition Inc., New York 1948, bild s. 68, plansch VIII Erik Blomberg, Ernst Josephson. Hans liv, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1951, s. 242, bild s. 240 Birgitte Anderberg, Erik Blomberg, Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson, Ernst Josephson, red. Birgitte Anderberg, Ordrupgaard, Köpenhamn 2000., kat. 16, s. 96, bild s. 23 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 194, bild s. 194 Isaac Grünewald, "Opponenterna av 1885", Paletten nr 2 1945, Göteborg 1945., s. opag., bild s. opag. Axel L. Romdahl, "Göteborgs Konstmuseum", Konstrevy, specialnummer om Göteborg, årg. XV, red., 1939., s. 12 Karin Sidénoch Hans Henrik Brummeroch Charlotta Nordströmoch Anders Cullhedoch Anders Hammarlundoch Birte Bruchmüller, Ernst Josephson. Konst, poesi & musik, red. Karin Sidén, Birte Bruchmüller, Catrin Lundberg, Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, 2023., kat. 17, s. 97, bild s. 33