I syateljén

I syateljén

1942

Olja på duk

Mått 125,00 x 135,00 cm Ram 130,50 x 140,50 x 4,50 cm

GKM 2004

Gåva av Signe Nilsson 1979

I syateljén är en större målning utförd 1942, vid en tidpunkt då Nils Nilsson fått sitt genombrott som konstnär och arbetade som föreståndare för Valands konstskola i Göteborg. I målningen förenas några av de teman som utgör hans signum: färgrika figurkompositioner, en lek med formelement och mönster samt ett intresse för vardagliga scener och arbetande människor. Från ett märkbart inflytande från Edvard Munch i bilder med teman som ensamhet och utanförskap, märks under 1930-talet ett ökat intresse för det kollektiva, den religiösa hänryckningen i Frälsningsarmén, krigets flyktingar och som här arbete. Målningen är uppbyggd med golvbrädornas tydliga perspektivlinjer som en strukturerande utgångspunkt. Ovanpå detta golvplan står ett långt bord med mintgrön skiva, horisontellt placerat i bildrummet. Fyra kvinnliga, ganska robusta figurer sitter framför och bakom bordet. Till vänster sitter en kvinna i en mönstrad blus och randig kjol på en vit stol. I mitten av bilden sitter en kvinna i blå klänning på en mörk pinnstol med ryggen vänd mot oss. Hon är delvis dold av provdockan bakom henne, med endast en arm, iklädd lång vit plisserad kjol och en svart och röd hatt. På andra sidan bordet sitter två kvinnor vända mot oss. Den till vänster är mörkklädd med rött hår, den till höger har en blå klänning och blont hår. De fyra kvinnorna är koncentrerade i sitt arbete med tyger som de håller i händerna. Vi befinner oss i en syateljé. Färgen är uppdriven och pålagd i jämna fält. Teckningen är förenklad i stor sammanfattande former. Rumsbildningen förvirras något av det dominerade blomster- och girlangmönster som finns på väggarnas tapeter och som kan leda tankarna till en del av Henri Matisses ateljéinteriörer. Förvirrande är också att de tre provdockorna målats på samma sätt som figurerna, så att de nästan ser levande ut. Bakom de bortre kvinnorna tittar en provdocka utan armar fram men smälter med sin mönstrade blus in i bakgrunden. I förgrunden sitter en docka utan huvud, iklädd mörkröd tröja och mörk mönstrad kjol. Huvudet med mörkt långt hår har ställts på bordet vänt åt höger. Provdockornas ansikten har tydliga ögon och målade läppar. Tillsammans med tapetmönstret skapar detta en visuell lek. Blicken söker sig mellan figurerna för att försöka fastställa vilka av dem som är dockor och vilka som är levande människor. På detta sätt känns bilden mindre allvarlig än många av de figurbilder som skildrar alienation, ensamhet och krig. Men den är också en skildring av arbete – av arbetarklassens slit, ett slit som är lättare att bära i gemenskap. Nilsson växte själv upp i en arbetarklassmiljö i Göteborg och Malmö, så arbetarklassmiljöer var honom välbekanta. Målningen är således en visuell lek med rummet, med färgen och formen, samtidigt som den har ett socialt innehåll. Kristoffer Arvidsson

Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., bild s. 396 Jeff Werner, "I syateljén 1942. Konsten att se", Metallarbetaren nr 46, red., 1989., s. 30-31, bild s. 30 Jeff Werner, Nils Nilsson, (diss.), red., Konstvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet, Göteborg, 1997., bild s. 166 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Martin Gustavsson, Andrea Kollnitz, Lydia Sandgren, Patrik Steorn, Jeff Werner, Håkan Wettre och Eva Zetterman, Den underbara färgen. Göteborgskolorismen i nytt ljus (Wonderful Colour: Gothenburg Colourism in a New Light), red. Kristoffer Arvidsson, Göteborgs konstmuseum och Appell Förlag, Göteborg/Stockholm, 2023., s. 256, bild s. 102, 257