Konstnären Venny Soldan-Brofeldt

Konstnären Venny Soldan-Brofeldt

1886 - 1887

Olja på duk

Mått 125,50 x 134,00 cm Ram 139,00 x 148,00 x 6,00 cm

GKM 0444

Inköpt 1911

Ur boken ”Samlingen. Göteborgs konstmuseum”, Göteborg 2014: I detta porträtt av konstnärsvännen Venny Soldan-Brofeldt har Hanna Pauli (född Hirsch) skildrat modellen sittande mitt på golvet framåtböjd med utsträckta ben. Hon verkar ha blivit överraskad och ser upp mot oss med halvöppen mun. Kvinnan stöder sin högra hand mot golvet för att hålla balansen medan den vänstra handen håller i en klump lera. På golvet ligger några lerknivar och en och en tecknad kvinnlig nakenstudie. Soldan-Brofeldt är mitt uppe i sitt konstnärliga skapande. Från fällstolen bakom sig har hon klivit ner och satt sig direkt på golvet på ett papper med färgspill. Hon är klädd i en enkel, svart klänning med hög knäppning och har håret uppsatt i en enkel knut. Ärmarna har hon kavlat upp. På fötterna har hon enkla tofflor. Bakom modellen finns en japansk vikskärm med fågelmotiv. Till vänster i bilden sitter målade skisser uppfästa. I skumrasket längre in i bilden skymtar en skulptur av ett älskande par, förenade i en intensiv kyss. I bakgrunden återfinns även en liten byrå och en bortvänd, uppspänd målarduk. Målningen är hållen i en dämpad färgskala, med grågröna och -röda toner, svart och ockra. Den del av målningen som återger mattan är målad med en vildare färgpåläggning. Vi befinner oss i en konstnärsateljé Montparnasse. Miljön är spartansk men ger desto mer utrymme åt fritt skapande, bortom familjens sociala plikter därhemma. Hanna Pauli och Venny Soldan-Brofeldt tillhörde de kvinnliga konstnärer av borgerlig bakgrund som under 1880-talet reste till Paris för att studera och verka som konstnärer. Kamratskapet dem emellan var viktigt i ett mansdominerat konstliv där kvinnors försök som konstnärer ofta betraktades med misstänksamhet. De delade ateljé och utvecklade ett bohemiskt konstnärsideal. I Paris upplevde många av de nordiska kvinnliga konstnärerna ändå ett rum av frihet, som under återkomsten till hemländerna på 1890-talet åter stängdes. Hanna Pauli har själv, i lätt romantiserande ton, beskrivit målningens tillkomst: ”Vi hade inga stora fordringar på den tiden. Ateljén var oerhört kall och fuktig, min finska väninna fick sitta med muff på sig, när jag målade henne. I sovrummet dröp fukten av väggarna och det fanns bara ett litet fönster i taket. Den materiella sidan av livet bekymrade oss överhuvudtaget mycket lite … Min väninna och jag traskade dessutom nästan alltid omkring i tofflor, det slet så lite skor och det var så bekvämt.” (Anon 1933, s. 338.) Sättet att avbilda kvinnan frimodigt sittande på detta avspända sätt var djärvt för sin tid – somliga ansåg det vara opassande. Pauli skildrar här en kvinna fri från det borgerliga kvinnoidealets plikter. Modellens sittande position kan ha inspirerats av Jules Bastien-Lepages målning Slåtterfolk (Le Foins) från 1878, som Pauli troligen sett i reproduktion. Bastien-Lepage var en målare på modet som uppmärksammades med en minnesutställning i Paris 1885 efter sin för tidiga död vid 36 års ålder 1884. Av den svenska kritiken berömdes målningen för sin livfulla karaktärisering men kritiserades för sin kolorit, som ansågs matt och torr. Sedan 1980-talet har verket fått förnyad uppmärksamhet i samband med flera utställningar med kvinnliga konstnärer, där Paulis porträtt intagit en central plats. Kristoffer Arvidsson Se mer, se queer: Venny Soldan-Brofeldt sitter på golvet med konstnärsmaterial omkring sig och ärmarna uppkavlade. Hon ser rakt på oss och hennes mun är lite öppen, som om vi är mitt i ett samtal. Såhär skulle kvinnor inte avbildas! Målningen väckte uppseende på sin tid. Kvinnor skulle helst inte ha ett yrke, kavla upp ärmarna eller se en direkt i ögonen som en jämlik. Normer kring vad som anses passande förändras över tiden, kanske är det svårt att tänka sig Venny som provocerande idag? Ur forskningsprojektet ”Kanon. Perspektiv på svensk konsthistorieskrivning”, 2021: Hanna Paulis porträtt av konstnärsvännen Venny Soldan-Brofeldt, som avslappnat sitter på golvet med en klump lera i handen, är ett exempel på ett konstverk vars ställning inom kanon har förändrats. Tidigare hade det ingen framträdande plats i svensk konsthistoria. Sedan 1980-talet, då det prydde omslaget till utställningskatalogen De drogo till Paris. Nordiska konstnärinnor på 1880-talet (Liljevalchs konsthall 1988), har det däremot lyfts fram i översiktsverken. Målningen har därefter hängt framme mer frekvent i museet och betraktas som en av museets höjdpunkter. Den är också en levande skildring av de kvinnliga konstnärernas liv i Paris under 1880-talet.

Stockholm, Judiska Museet, 2009-03-18 - 2009-10-18 Hannover, Niedersächsisches Landesmuseum, 2002, kat. 53 Köpenhamn, Kunstforeningen, 2002-08-10 - 2002-10-27, kat. 53 Stockholm, Nationalmuseum, 2001-10-04 - 2007-01-27, kat. 29 Jönköping, Jönköpings läns museum, 1998-01-17 - 1998-03-01, kat. 4 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, 1997-10-09 - 1998-01-06, kat. 4 Espoo, Gallen-Kallelan Museo, 1996-06-07 - 1996-09-01, kat. 38 Stockholm, Nationalmuseum, 1995-10-20 - 1996-01-07, kat. 61 Reykjavik, Listasafn Íslands, 1995-08-11 - 1995-09-24, kat. 50 Barcelona, Museu d'Art Modern del MNAC, 1995-06-02 - 1995-07-16, kat. 61 Madrid, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofia, 1995-03-30 - 1995-05-15, kat. 61 Åbo, Åbo Konstmuseum, 1991-09-19 - 1991-10-27 Göteborg, Konsthallen, 1989-09-02 - 1989-10-22 Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1988-09-16 - 1988-11-06 Stockholm, Nationalmuseum, 1985-10-25 - 1986-01-06, kat. 88 Paris, Société des Artistes Français, Palais de Champs Elysées, 1887, kat. 1217 Göteborg, 1887, kat. 44 Paris, 1889, kat. 93 Chicago, 1893 Stockholm, 1905, kat. 435 Stockholm, Konstakademien, 1933, kat. 74 Stockholm, Nationalmuseum, 1945, kat. 185

Lena Boëthius, "Hanna Hirsch och Georg Pauli - kamratskap och samförstånd", Dubbelporträtt. Konstnärskap i seklets början, red. Ingamaj Beck och Barbro Waldenström, Natur och Kultur, 1995, s. 56, 74, bild s. 55 Dubbelporträtt. Konstnärskap i seklets början, red. Ingamaj Beck och Barbro Waldenström, Natur och Kultur, Stockholm 1995, s. 54- Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. II. Från Karl XV till sekelslutet, Ny, grundligt omarbetad upplaga, Albert Bonniers Förlag, Stockholm (1925) 1928, s. 284, 375, bild s. 283 Sixten Strömbom, Konstnärsförbundets historia till och med 1890, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1945, s. 260, 264, 365, bild s. bild 111 Jacqueline Stare, "Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i 1880-talets konstliv", Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, 1999, s. 325-327, bild s. 323 Anna Lena Lindberg, "Från kvinnoforskning till genusperspektiv. Om några tolkningar av ett modernt kvinnoporträtt", Könsmaktens förvandlingar. En vänbok till Anita Göransson, red. Göran Fredriksson, Inger Humlesjö, Birgitta Jordansson, Kerstin Norlander, Göteborgs universitet, Göteborg 2003, s. 75-78, 80, 83 Madrid, Museo Nacional Cantro de Arte Sofía, Luz del Norte/Llum del Nord/The Light of the North, red. Cristina Torra León, 1995., kat. 61, s. 180, bild s. 181 Lena Johannesson, ”Sittandets semiotik och den kvinnliga modernismen”, Från modernism till samtidskonst. Svenska kvinnliga konstnärer, red. Annette Götlund, Yvonne Eriksson, Signum, Lund 2003, s. 32, 34-35, bild s. 34 Anna Lena Lindberg, m fl, Når kvinder fortæller. Kvindelige maleri I Norden 1880-1900, Kunstforeningen, Köpenhamn 2002., kat. 53, s. 156, bild s. 4, 65-76, fig 41 Venny Soldan-Brofeldt, Venny Soldan-Brofeldt och hennes värld. Skisser och minnen, red. Antti J. Aho, Werner Söderström Osakeyhtiö, Borgå och Helsingfors 1947. Klas Fåhraeus, ”Hanna Pauli”, Ord & Bild, 1924, s. 33-40 Lena Söderlund, Hanna Hirsch. En kvinna i konstnärsförbundet, C-uppsats, 1979, s. 13-14 Stockholm, Prins Eugens Waldemarsudde, Konstnärsparet Georg och Hanna Pauli, red. Göran Söderlund, Carlsson, Stockholm 1997., kat. 4, s. 31, 37-40, 66-68, 134, bild s. 37 Konsthallen Göteborg, Hanna Pauli – Siri Rathsman – Anna Sjödahl, red. Lena Boëthius, Konsthallen Göteborg, Göteborg 1989., s. 2, 5, bild s. 2 Anon, ”En som kunde varit i tre akademier”, Idun, 1933, s. 338 Ellen Lundberg (f Nyblom), ”Något om våra konstnärinnor. I. Hanna Pauli, f. Hirsch”, Dagny, 1908, s. 115 Jacqueline Stare, ”Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i 1880-talets konstliv”, Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, 1999, s. 325-326, 327, bild s. 323 Stockholm, Liljevalchs konsthall, De drogo till Paris. Nordiska konstnärinnor på 1880-talet, red. Lollo Fogelström och Louise Robbert, 1988., s. 29, 32, 33, 96, bild s. omslagsbild Margareta Gynning, ”Ett ambivalent perspektiv. En porträttstudie”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1992, s. 18-23, bild s. 19 Barbro Werkmäster, Anna Lena Lindberg, Vi arbetar för livet, 1980., s. 20-21, bild s. 21 Margareta Gynning, Det ambivalenta perspektivet. Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i 1880-talets konstliv, diss., Stockholm, Uppsala universitet, Albert Bonniers förlag 1999, s. 60-74, 84-86, 132, 149-154, 168, 236-238, bild s. omslag, 61 Paris, Exposition Universelle de 1889. Beaux-Arts 1789-1889. Catalogue Illustre des Beaux-Arts, red. F-G Dumas, Paris 1889., kat. 93, s. 116 Stockholm, Nationalmuseum, Opponenterna av 1885, 1945., kat. 185, s. 57 Görel Cavalli-Björkman, Eva-Lena Karlsson m fl, Ansikte mot ansikte. Porträtt från fem sekel, Nationalmuseum, Bokförlaget Atlantis, Stockholm 2001., kat. 29, bild s. 115 Cher Monsieur – Fatala Qvinna. En utställning om konstnärsvännerna Hanna och Georg Pauli samt Venny Soldan-Brofeldt, Stockholm, Judiska Museet Stockholm 2009, s. 18, 37, 125, bild s. omslag, 37 Prins Eugen, Hanna Pauli, Georg Pauli,, Stockholm, Konstakademien, mars, 1933, s. 6 Carl G. Laurin, Nordisk konst IV. Sveriges och Finlands konst från 1880 till 1926, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1926, s. 157, bild s. 154 Hans Fredrik Dahl, Kasper Monrad, Júlíana Gottskálksdóttir, Soili Sinisalo, Hans Henrik Brummer, Ljós úr Nordri. Norræn aldamótalist/The Light of the North, red. Bera Nordal, 1995., kat. 50, s. 152, bild s. 153 Stockholm, Nationalmuseum, 1880-tal i nordiskt måleri, red. Pontus Grate och Nils-Göran Hökby, Nationalmuseum, Stockholm 1985., kat. 88, s. 214-215, bild s. 215 Stockholm, Nationalmuseum, Nordiskt sekelskifte/The Light of the North, red. Karin Sidén, Kaspar Monrad, 1995., kat. 61, s. 172, bild s. 173 Axel L. Romdahl, Göteborgs konstmuseum. Tvåhundra bilder med inledande text av Axel L. Romdahl, Medéns bokhandels aktiebolag, Göteborg 1925., bild s. 175 Kati Kivimäki, Kerttu Karvonen-Kannas, Riitta Konttinen, à Paris! Pohjoismainen taiteilijasiirtokunta Pariisissa 1800-luvun lopussa/Nordiska konstnärer i Paris i slutet av 1800-talet/Norid Artists in Paris in the Late 19th Century, red. Kerttu Karvonen-Kannas, Tuija Möttönen, Gallen-Kallelan Museo, Espoo 1996., kat. 38, bild s. 60 Georg Pauli, Konstnärsbrev II, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1928, s. 15 Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Björn Fredlund, Anna Hyltze, Philippa Nanfeldt, Isabella Nilsson, Johan Sjöström, Samlingen Göteborgs konstmuseum, red. Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze, Göteborgs konstmuseum, Göteborg 2014., s. 196-197, 199, bild s. 198 Women Artists in Paris, 1850-1900, red. Laurence Madeline, American Federation of Arts, Yale University Press, New York, New Haven och London, 2017., s. 96, bild s. innehåll, 97 Carina Rech, Becoming Artists. Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s, red., Makadam/diss. Stockholms universitet 2021, Stockholm, 2021., s. 11-13, 217-222, 237, 251-255, 267, bild s. 12, 216 Karin Sidénoch Carina Rechoch Katarina Wadstein MacLoed et al., Ett eget rum. Konstnärsrollen under det sena 1800-talet, red. Carina Rech och Karin Sidén, 2021., kat. 28, s. 21-22, 27-31, bild s. framsida, 20, 180 bild s. 170 Sylvie Camet, Femmes assises, red., Lisières, 2024., s. 83, bild s. 82